Att vara trogen.

 

Är det något man bara är eller blir fostrad till?

 

Lovis har börjat bli ihop med killar och under fikat alldeles nyss fick jag reda på att hon bytt kille. Men fortfarande pussar den förre.

 

Förklarade för henne att det inte är så snällt att göra så, den nya pojkvännen kan ju bli ledsen.

 

- Äh, det vet han ju inte om, svarade hon lätt.

 

- Men om din nya pussar andra tjejer då?

 

Inget vidare svar på det.

 

Kanske har det med skälva känslolivet att göra. De är nog inte kära "på riktigt" i den här åldern. Eller? Jag vet inte!

 

Fick i alla fall en reaktion när jag frågade vad hon trodde att pappa Martin skulle tycka ifall jag gick runt och pussade andra "pappor".

 

Hon spärade upp ögonen och sa:

- Det blir nog inte bra alls!

- Nej, just det. Så pussa nu inte andra än den du är ihop med.

 

Hon har lovat mig detta. Så om trohet inte kommer naturligt får jag väl göra mitt bästa att fostra in det i huvudet på henne. Precis som man ska fostra in allt annat, nöta. Plocka undan, tvätta händerna, nys i armvecket, häng upp jackan, packa upp blöta handdukar, hjälp din vänner, rapa inte bland folk, trösta om någon är ledsen, gaffel i vänster hand, var inte otrogen....

Listan är oändlig!