Plötsligt byttes den milda hösten då flugor och andra småkryp aldrig ville gå till vila (ses på mina fönster) till isande vindar. Då vill jag rädda småfåglar. När vi flyttade hit var de sällsynta gäster. Utan träd och buskar som skydd sågs nog vår trädgård som livsfarligt område. Två katter spatserade omkring också. Men nu är de gärna här.

Häromdagen satte jag ut lite nötter och två talgbollar. Har fina paraplyer som pryder trädet samtidigt. Idag satt en skata på marken, med en stor boll som hen lyckats få ner, med plåtparaply och allt. Inte en mes eller vad de nu är inom synhåll. Varför jag inte vill mata skator och kråkor vet jag egentligen inte.
Kanske för att de små är söta och aldrig har rivit ut någon soppåse över hela gården?
Har nu väldigt osnyggt satt bollarna i grenverken med förhoppning att de stora fåglarna inte törs landa. Håll tummarna med mig att det fungerar!