Min bror kom med en bra idé.

Ställa fram makens middag på bordet, ett vinglas framför, ett otänt ljus.

Släcka ner hela huset och gå och lägga sig tidigt, i långärmad pyjamas med mormors-trosor under. Som en markering.
Du är sen..... Har missat allt det roliga liksom.

Vi har fått barnvakt.

I eftermiddag går vi på bio, ska nog ta en matbit oxå. Åh, så skönt! Jag gillar mina ungar, det gör jag, men dygnet runt i fyra veckor (dvs hela semestern) gör att jag tycker att vi förtjänar några timmars ledighet.

Jag:
- Idag har jag gjort något jag vet att du inte kommer att tycka om....

Martin:
- Jaha, vaddå? (Inte särskilt orolig men ändå lite osäker på vad som ska komma, det syns tydligt. Bilkrock, eldsvåda, tokdyrt inköp, han har hört det mesta och stålsatte sig).

Jag:
- Jag visste att jag inte fick men jag var verkligen tvungen...

Martin:
- Ja, vad då?!

Jag:
- Eh....

Martin:
- Säg då! (Lite desperat)

Jag:
- Jag var tvungen att ta din rakapparat och ansa lite i armhålan idag, det fanns inte en hyvel i hela huset, jag skulle ha klänning, jag kunde inte ha det så, med stora buskar under armarna, jag lovar, jag letade överallt efter en hyvel!!

Martin:
- Jag vet att det inte finns några hyvlar, jag har slängt dom.

Jag:
VA!

Martin:
- Du har samma i en evighet, dom blir slöa och fulla med bakterier. Hör på, ENGÅNGSHYVEL, den har man EN gång, inte ETT ÅR....

Försökte förklara att det är först då som de där engångs hyvlarna inte flår en fullständigt under armarna men han förstod inte... Men han skällde inte över att jag lånade rakapparaten heller!

Ska köpa hyvlar imorgon, (det blir stubbigt med trimmer).

Martin ringde på väg hem från Norge förut. Undrade lite över vad vi gjorde här hemma.

- Jag pysslar lite, halv-ljög jag. (Pyssel = väldigt trevligt med vänner och väldigt många barn)

- Jaha, med vad?

- Tja, monterar ihop de nya sofforna jag köpte på IKEA igår. Det var rea så jag slog till. De kom nyss hem, (kunde ju inte ens låtsas att jag fått hem två soffor i en golf utan dragkrok) nu ska de urtrista skinnsofforna bort!!

En sekunds tystnad.
- Jaha. Ny tystnad.
- Du kanske kan lägga ut dem på Blocket? Eller har du ställt ut dem i regnet? Vi kanske kan få någon krona för dom iaf....

Då gick det inte att hålla tillbaka skrattet längre. Jag köpte ju inga soffor! Men jag ångrar att jag inte gjorde det, han tog det såååå bra! Med det i bakhuvudet kanske jag gör det på riktigt en annan gång.

Oh, jag ska ta kort på er.... så...nej det blev inte så bra....jag tar ett nytt....Åh, det blev ju väldigt schnyggt det här...! Det ska vara på bloggen mamma! (Miljöskadad, undrar om menen blir stora?)

En riktig man. Dricker hembränd sprit ur PET-flaska, åker HD, ser på fotboll i brynja och kliar sig i skrevet offentligt.

Eller? Nej, inte för mig.

För mig är följande riktig man:

En man som sover i rosa lakan - En riktig man bryr sig inte ett dugg om lakan. Monster eller rosor, han ser en säng och sover i den.

Handlar med ett tampong-paket från affären lika ogenerad som han tar med sig makaroner - Det är solklart att det inte är hans.

Avbryter ett bromsbyte på bilen för att byta blöja på sin minsta - den lilla kan bli röd och det vill han verkligen inte. Det svider ju.

Går ut för att jaga men kommer hem och berättar att det var för idylliskt att ta bort någon i familjen Rådjur så vi får käka korv istället.

När familjen står inför någon typ av katastof funderar han ifred någon halvtimme, presenterar sedan en optimal lösning. Som visar sig fungera och de andra slutar gråta.

Vet hur samtliga verktyg fungerar och använder dem gärna.

När frun tror att hon är helt pank - har han hemliga kontanter.

Kan laga punktering på cykeln, rensa en riktig fisk, byta olja på bilen, baka en sockerkaka samt handla kläder till barnen i rätt storlek.

Tar självklart avsvar för allt som luktar äckligt, skurning av soptunnan på sommaren, stopp i avlopp och oidentifierbara matvaror i kylskåpet.

Säger till frun att hon är vacker på morgonen, när hon är nyvaken. Trots att hon har håriga ben, yvigt hår och omålade ögon.

Säger puss och jag älskar dig i telefonen även om det står folk i närheten.

Jag är lycklig, för jag har En Riktig Man ♥

Hur jag ska lyckas får Martin att svetsa till två rosen-bågar.

Idag är han jätte-ledig. Jag tycker att det passade utmärkt, jag har ju redan grävt ner rosorna! Fast han tyckte att vi:

* Skulle åka till Deje och köpa cykel till Julia
* Stå i garaget och greja med en cykel resten av dagen.

Så i garaget står han.....

Vi tänker inte helt lika än. Räknar med att vi gör det om 50 år sådär. Då har vi synkroniserats helt till en enda enhet.

Martin är på väg hem från Uppsala där han hämtat en annan bil.

Uttryck som:

"Den var väldigt pigg", oroar mig lite.
Jag vill inte att han på kvälls-tomma vägar ska testa vad denna bil har för topp-fart. (Han är ju inte 19 år längre utan en familjefar som verkligen behövs här hemma).

Tror säkert att denna bil är en dröm att köra (ingen Volvo denna gång, tack och lov) men jag vill verkligen att han kommer hem i ett stycke.

Funderar på att ringa och säga att om han kommer hem väldigt sent, så ska han få en present. Denna present fryser inne om han kommer innan frun har tagit en kortare powernap.....

Martin har varit och provat ut arbetskläder. I den butiken hade de utförsäljning av visningskläder till så låga priser att min käre man fick spel. Han handlade, men glömde titta på vad det var han handlade...

- Titta här, ett par vanliga svarta mysbrallor, 20 spänn!, sa Martin och log i hela ansiktet. Helnöjd. Han halar också upp en piket-tröja i en röd färg som nästan fick mig att sätta kaffet i halsen.

- 20 spänn för den med!

- Hmm. Ska du börja på dagis eller?, undrar jag lite försiktigt.

- Vadå? Det är ju en helt vanlig tröja, och helt vanliga mysbyxor, säger han lite sårat.

- Älskling, det är mudd i bensluten på de där byxorna, precis som Lovis har på sina som hon har på dagis.

- Ja.... Oj.

Så nu vet ni eventuella besökare, att jättebabyn med lysande röd tröja och mysbyxor med mudd i bensluten, det är min gubbe det!  Uppekiperad för 40 spänn. *Stolt* eller kanske inte.....

Kommer min kärlek hem.

Jag har skickat ett mys SMS till honom, som värsta fjortisen. Han har inte svarat, han har nog växt ifrån det där med pussar och kramar via mobilen, (han får betydligt grövre MMS av sk arbetskamrater, bilder jag blundar när jag ser på).

Hur som helst är det gott att det pirrar lite, ännu efter 16 år......

Martin har inte ringt oss idag. Vi ringer alltid varandra på morgonen. Fjantigt? Nej, vi kallar det kärlek. Har inget med kontroll att göra, bara en check att allt är ok.

Kanske avundas han mig min semesterdag?

Behöver han inte göra. Har hittills städat tvättstugan, sorterat tre maskiner tvätt, startat två nya och planerar ytterligare lite städning.

Kanske hann han ragga upp något ungt och fint på tåget igår?

Kanske jobbar han....

Men jag önskar att han ringer snart, jag saknar honom lite.

Väntar med spänning på att Martin ska komma hem - fast det vet inte han.

Som sagt, min ledighet har gjort mig ivrig på projekt. Idag har jag spenderat mina blodspengar (presentkort från alla liter plasma jag har tappats på under våren) på lite nytt, grönt till trädgården.

5 pyramid tujor och 3 stycken häggmisplar.

Dessa behöver komma i jord, helst igår förstås.

Innan detta kan ske måste sex stora rosor grävas upp för flytt ca 1 meter och flertalet stockar lyftas undan. Det är till det jag behöver min stora starka karl.

Jag vet inte riktigt hur jag ska leverera och presentera denna ganska svettiga uppgift bara...... Jag tror inte det hjälper att säga att jag kommer hjälpa till, fördelningen kommer bli 30/70 ändå, det är muskelmassa som behövs. Vilket han vet (att de 70% tillfaller honom, han har hjälpt till förr).

Kanske ska börja med att planera något häftigare till middag än falukorv och spagetti... Fast pasta blir man (han) ju stark av...

Kanske ska möta honom i häftiga underkläder med löfte att han får slita dem av mig när han är klar? (Aj då, jag har inga sådana roliga klädtrasor längre... Varför har jag inte det?)

Han kommer reagera på uppdraget, det är helt klart. Frågan är bara hur.

Nu åker vi snart, gubben och jag.

Jag har satt på mig rena, snor och lerfria kläder och planerar att förbli ren i 1½ dygn framöver. Fast nu hör jag Lovis där uppe så riktigt säker kan jag inte vara.

Nu ska vi mysa, umgås och ha det skoj ihop. Inga tvättmaskiner, ingen dammsugare, ingen matlagning.

Det kommer bli great!

Måste få berätta. när jag gav igen häromdagen...

Lovis kommentar om min mage satte spår... Givetvis var jag inte sur på henne men just att hon tyckte att Martins mage var pytteliten bet sig liksom fast. Tillfället till hämnd kom fortareän jag anat.

Martin kommer in med sina favorit jeans i köket. Håller upp dem framför mig och visar att det har dykt upp stora hål både här och var (trendigt, visst men inte på någon som snart fyller 40, dessutom var hålen på fel ställe).

- Vad kul älskling, det var länge sedan du slet ut ett par byxor, du brukar hinna växa ur dem!

Jag tror det var den kommentaren som gjorde att han följde med på promenad i fredags. Så nu känns det bättre, visst är det märkligt?

Efter maten har jag och Martin gått promenad. Fem kilometern.

Solnedgång. Plusgrader. Barnlediga. Hur ljuvligt som helst.

(Bortsett från sendrag i ljumsken, skavsår på en tå och  hjärtklappning = otränad).

Samtal till jobbet.

Martin:
- Du, var ligger den där skarvsladden, den lilla korta, med tre uttag? (Jag städade undan ganska bra igår..)

Jag:
- Den la jag in i städskåpet, högst upp.

Martin:
- Jaha, och vart är det (städskåpet) då?

Den här kvällen börjar likna kvällar jag och Martin hade när vi var lite yngre, unga är vi än.(Väl?)

Vi hade något som vi kallade "köksbords-fylla".

Det innebär helt enkelt att vi:

1, Har glömt att bjuda hem någon till oss en helgkväll

2, Vi är på festhumör, men saknar barnvakt och tar oss av den anledningen inte utanför hemmet

3, Vi blir kvar vid köksbordet efter maten, pratar om en massa roliga saker, löser världsproblem, drömmer om framtiden, öppnar den ena flaskan efter den andra tills vi antingen är fulla och måste lägga oss eller helt enkelt somnar ändå framåt natten, trötta  föräldrar är vi ju...

Detta är underskattat!

Vi brukar ha vansinnigt roligt på våra fester vid köksbordet. Det blir dessutom billigt, vi trivs i sällskapet (iaf jag) och det finns ett hugg...

Dessvärre blir dagen efter likadan som om man gjort ett krogvarv men just nu skuggar det inte min kväll. Andra vinflaskan har kommit på bordet, Lovis är hos sin kärlek och de stora målar en tavla till mig.

Skål!

Han har gjort kvällsmat åt oss alla min man.

Skinktoast, med mycket ost och nötter i, mums.

Nu har jag tuggat i mig halva utan att känna någon skinksmak. Lyfte lite och kikade in mellan brödskivorna....Nej, det finns ingen.


Söt, han har glömt den viktigaste detaljen... Nu ska jag mumsa vidare på min ost-toast