Figaro bryr sig inte om att det är lördag, alldeles för tidigt på morgonen och alldeles för kallt.

Nej, går matte upp så gör han sällskap. Och sitter på handfatskanten och dricker vatten, som alla andra mornar.

Vid halv tio igår ropade Lovis. Feberhet. Så v är hemma idag. Kvicksilvret steg till 39 grader direkt i morse och så har hon ont i halsen.
Lovat henne att hon slipper äta bara hon dricker, än funkar det.
Märker redan att vab precis idag inte är optimalt för rökstoppet. Det är onekligen mer som skingrar tankarna på jobbet mot här hemma. Har nu druckit min balja kaffe och stirrat ut på altanen. Visserligen är den täckt i snö men jag saknar den ändå.
Jag är inte direkt abstinent nu heller men jag tänker på de där cigaretterna hela tiden.
Får försöka hitta något att göra. Borde ju finnas en ostädad garderob eller nåt.
Finns i sjön är inte så roligt på två men det kanske kan fördriva en stund det med.

Kanske tycker ni att mitt rökstopp är ointressant. Men det blir så här på bloggen ett tag troligtvis. Det är det som finns i huvudet nu. Och sluta röka dagbok ska visst också vara bra sägs det så jag använder den jag har.

Uppriktigt förvånad. Det går. Jag som inte varit utan en cigarett mer än maximalt 3-4 timmar i vaket tillstånd har klarar över ett dygn. Känns fortfarande bra även om det dragit en rastlöshet genom kroppen ibland. Så jag tvättar och städar. Väntar på den där doft explosionen jag har hört om. Och då ska det lukta gott!

Tycker att jag fungerat som människa också. Fick en del bra gjort på jobbet, inga utbrott, inte ens irritation. Förrän Martin tänkte skippa plogningen. Gick jag inte med på, han kommer inte hem förrän på torsdag så han fick allt gå ut innan han hade sin lek i innebandy-hallen.
Nu blir det natten för mig. Vatten och sömn rekommenderas vid rökstopp. Inga problem.

Märkligt är det, nu har jag haft lite minisemester men är tröttare än innan jag åkte, hahaha!

Sena kvällar och alkohol redan till lunch i två dagar är uppenbart men än jag klarar av nu för tiden. Men roligt har vi haft det, bra har vi bott och igår var underhållningen på topp. Jacko och Måns Zelmerlöw bjöd på fartfyllda timmar.

Martin fixade idolbild på mig och..... Jacko!

Nyss avnjutit frukosten. Sitter ni i något sällskapsrum, snyggt och bekvämt var ledorden när de iordningställde detta, det är ett som är säkert. Vet inte hur jahaja förmå mig att stiga ur fåtöljen ens för att fylla på kaffe.

Igår var det middag på Trädgården, lyckad förrätt, mindre lyckad varmrätt och underhållningen var bra ibland.

Kvällens aktivitet vet vi inget om mer än att vi ska vara på hotellet.

Nä, dax att ringa en vän. Shopping!

Den här stan är ta mig sjutton alltid kall eller blåsig.
Vallat runt Martin, visat honom saluhallen och Haga-bullarna. Den nätta promenaden till trots, jag fryser på rummet.
Men nu hittade jag en liten intressant dosa på väggen.

Har pillat lite på den och hoppas den värmt upp rummet när jag kommer tillbaka hit.
Ska göra en kortare utflykt och köpa lyxkaffe och kanske en liten badkula, det finns badkar!

Planerar att gå ända till station för dessa ärenden.... Blir nog inte svettig av promenaden, det här är själva beskrivningen av att bo centralt. (Vy från rummet)

Plötsligt händer det, det gamla intercity tåget som brukar skjutsa mig till Göteborg är utbytt! Nytt och fint, värme och inget vatten som flyter runt mellan rutorna.

Dessvärre är inte fiket öppet. Får väl överleva ändå. Men kaffe är ju gott....

Trött. Har inte gjort något fysiskt idag men en begravning är väldigt känslomässig på alla sätt och vis.

Men den är över. Den var fin. Det gick åt pappersnäsdukar.

Ensam hemma med katterna. Klara sover men Figaro är värre än en tre-åring. Gnäller och pockar på uppmärksamhet. Vill ut. Två minuter senare stirrar han på mig genom köksfönstret och jamar så rutan nästan spricker. Lämnar kaffet. Släpper in odjuret som går och skriker vid matskålen istället, som är fylld. Katten ska ut igen. Vi hållit på så i en timme nu.
Nu har jag blängt på honom och med barsk röst kommenderat:
- Nu är du tyst eller också går du och lägger dig!

Han kan svenska. Han gick precis upp för trappan.

Påtår i tystnad!

Om vi bortser från att jag vill ha en glittrigare tillvaro.

Jo, det gick utmärkt att prata till 23 undersköterskeelever en hel timme. De satt som ljus och kom faktiskt med bra och kloka frågor. Vårdlärare? Det kanske vore nåt? Blev bönhörd och fick med en arbetskamrat. Vi blev belönade med en varsin biobiljett för vårt oerhörda mod att prata inför grupp!

Övrig tid på arbetet har jag gått emellan. Eller sprungit emellan. Hjärnan var som om den centrifugerats när jag gick hem. Jisses, det är mycket på jobbet nu. Semester imorgon är ju bra men anledningen till den inte alls rolig.

Fö fick Martins mormor och morfar rycka ut och hämta Liten på fritids. Ont i örat. Det skapade ju också viss stress. Ska jag stanna på jobbet och rädda liv eller befria våra egna gamla, rara och kära från någon som kan driva dem i för tidig grav?
Kompromissade, stannade tills all kvällspersonal var på plats och gissa överraskningen som mötte mig?

De var ute och åkte spark tillsammans! Blev varm i hela kroppen. Dels hade de botat örsprånget med kanelbullar och pannkaka, dels visat Liten att det alltid går att ha roligt, även om nittio-års strecket närmar sig för den ena och har övertrasserats av den andre. Lovis hade endast visat missnöje över att behöva upprepa sig då och då, ingen av dem hör som förr längre.
Men vad gör det när generationer ändå har den fantastiska lyckan att få umgås med varandra!? En stor skatt att de är så krya.

Slutligen. Kung i soffan ikväll. Martin är på hockey.
Ett glas vin kanske. För att inte grubbla för mycket på morgondagen. Ingen har väl begravning som nöje men en såpass ung människa.... Det kommer bli jobbigt.

Det är dåligt med glitter och glamour i mitt liv. Ska bli ändring på det nu, en helg-stass till mobilen kom med posten idag.

Hittills, om vi bortser från gårdagskvällens konstigheter, har varit härlig.
Fredagskvällen, huset fullt av stora och små, hämtpizza, vin, chips och härligt prat vid köksbordet tills yngsta gästen på två år bröt ihop av trötthet vid elva-tiden.
Igår en lugn dag, långpromenad, go-middag och kortspel. Vi fick med em tonåring på Plump, bara det bar stort och väldigt roligt. Sen fick den yngsta en omgång Finns i sjön! så kvällen var trevlig för oss alla. Mest för Martin som vann allt...

Idag blir det middag hos svärmor. Funkar för mig!

Mycket märkligt. Igår kväll började jag frysa. Påtalade för Martin att vi nog var tvungna att omgående tända pannan, temperaturen föll inne.
Han såg frågande ut men gjorde väl det. Jag låg under filten i soffan och näsan som stack upp var iskall.
Sen bytte jag om, tog ullsockor och ulltröja och la mig åter under filten. Och frös.
Feber på G? Tog en Ipren. Tröttnade på att frysa och gick upp till sängen. La mig iklädd pyjamas, långärmad, tjocka strumpor, yllefilt samt överkastet som grädde på moset. Då kom frossan i ca tio minuter. Frös så tänderna skallrade och sängen vibrerade. Så slutade det hela och jag somnade omedelbart. Klockan var halv tio.
Sen sov jag hela natten med allt detta utan en enda svettdroppe(!) och vaknade nu i morse som om ingenting hänt.
Mycket märkligt men jag är oerhört tacksam. Kommande vecka är fullspäckad med tillställningar som jag både vill och måste göra. Passar inte alls med sjukdom.
Men jag har aldrig frossat förr utan att bli ordentligt sjuk så vad sjutton hände igår?

-15 grader. Fruktansvärt. Jag är INTE en vintermänniska, det är ett som är säkert.
Men bada bastu tycker jag om. Och min nya badrock. Och att det finns cider- rester från nyår i kylen.

Så nu tassar jag snart ut i tystnaden. Tänder de levande ljusen. Lyssnar till spraket i kaminen. Dricker en kall. Känner snart svettningen bryta ut från topp till tå.
Njutning. Välbefinnande. Livskvalité på hög nivå, en helt vanlig onsdag i mörkaste, kallaste januari.

Nyinvestering av stödstrumpor. Köpte bland annat ett par sommriga, någon gång blir det väl vår?
Lär inte tappa bort dom i första taget, färgen är nästan självlysande!