Just det, glömde bort att säga det förrut. Jag ska ha motiverande samtal med min man när jag kommer hem.

Om nödvändigheten att köpa längderna i samma stil in till TV rummet. En betydligt dyrare historia jmf med hissgardinerna, men det är ju faktiskt mer tyg!

Och vi har inte bytt gardiner i de där rummen sen vi flyttade in för väldans massa år sedan så det är faktiskt på tiden!



Visst är det sött med M;ena? Maria ♥ Martin liksom....

Handlade lite före arbetet. Skulle byta en hissgardin jag köpt i fel storlek och råkade tänka om och köpte två till vardagsrummet istället. I rätt storlek då.

Allt finns på Google, även min nya gardin:

Kommer bli så fint!

Dom ska upp när vi slipat taket i köket vilket planeras till helgen om två veckor.
(Gode Gud, låt mig bryta en handled innan dess!)

Har gjort två riktigt bra grejer idag här hemma, som jag är riktigt nöjd med.

1. Rensat över garderoben i hallen, alla olika typer av hjälmar som finns här är nu osynliga under trappan. (Cykelhjälmar, fyrhjulingshjälmar, slalomhjälmar, ridhjälmar, när i h-vete kommer universalhjälmen?!)

Istället ser det nu så här prydligt ut:



2. Har äntligen hittat tavlan till badrummet. Förstorade favoritkortet som Julia tog på västkusten, ramade in och se så fin den blir där!
Martin ska får fixa krok någon dag, (nu är det älgjakt och allt annat får stå tillbaka, viktiga saker som krokar tex...)



Hmmm, ser nu att den där novemberkaktusen inte ens kommer överleva med konstgjord andning, går och slänger den nu!

Kanske var det inte bara sista gräsklippningen idag. Kanske var det de sista strö-blommande rosorna som hamnade på handfatet också?

*Snyft*

En lätt känsla av lyx, rosor på toa.

Vårt nya värmesystem.

Jo, det blir nog jättebra - när det är inställt.

För några dagar sedan gick vi runt och huttrade och frös i tröjor och höjde till slut inställningen på den enorma datadisplayen i pannrummet (när vi insåg att vi ska styra därifrån då, tog lite tid).

Imorse hade det slagit igenom till fullo. Klinkerplattorna i badrummet var så varma att jag fick använda mattan som en slags grytlapp under fötterna för att inte bränna mig.
Säkert 28 frader i huset just nu, lätt svettig om benen till och med.

Gött att elda gratis, bara att vädra lite!!

Jo, det kommer in vatten på ett ställe till. Över det bruna skåpet i köket.

Detta registrerade min superförkylda kropp i morse. Ställde dit en burk, ryckte på axlarna och tänkte:

- Jag SKITER i det här!!!

Och släktingar.

Svärfar fick bege sig upp hit idag och ställa ut en hink. Han fick en god uppfattning om vart vattnet smet in (ca sju meter från där det kom ut, vatten är som det är).

Så sen kom vår vän Plåt hit och grejade lite..... Hittade ett litet hål, men massa blöt under. Troligen en liten skruv som tappat tätningen och föranlett allt detta vatten. Nu är det nästan färdigtätat för vintern och krampen i min mage har släppt en aning.



Vi är så glada för hjälpen men frustrerade att vi inte får betala för oss. Men vi får väl hitta på framåt hösten (när det lugnat ner sig en smula här hemma), något trevligt och mysigt för oss alla.  För det har ju suttit en ensam fru med två barn när vi haft pappan här, och de kan ju få lite kompensation de med.

♥ - ligt Tack så länge!

Det regnar idag. När jag kommer hem ska jag granska takstolar och takspånt. Jodå, det blir spännande.

Vart kommer vattnet in?

Om det läcker in jättemycket vatten kanske jag har en förstörd parkett i köket, också. Håhåjaja, den som lever får se!'

Snart kommer försäljningen av magsyrehämmande medel skjuta i höjden igen, för det här tror jag inte att varken jag eller Martin klarar av utan att få ont i magen.

Slitet och nött - så ska hemmen se ut nu för tiden. Jag klarar det, med råge!

Först tog vi ner tre brädor, bara för att se om det stod något vatten. Ja men titta, det fanns ju jättemycket!



Vi (ja, mest Martin och svärfar) fortsatte med fyra brädor i taget, varje gång - massor av vatten. Hur långt hade det gått? Nu var vi halvvägs in i rummet.



Tittar ni noga ser ni vattenstrålen vid Martins huvud.



Men visst, självklart, vattnet har troligen haft två ingångar, så nu är innertaket borta från vägg till vägg.



Jag är inte så duktig på sånt här men hålla ficklampa är jag kompetent till...

Här kontstaterar vi att vi haft lite tur. Väggen är inte vattenfylld. Så bra. Hjärtat har lugnat sig lite. Mantrat "Det ordnar sig" har fungerat. Det blir bra, någon gång runt advent när det torkat.

Om vi hittar ingångshålen vill säga, för det har vi inte gjort än.

Testet blir en vattenslang på taket och nu när vi har öppnat kommer vi förhoppningsvis se vart det kommer in.

Kommer jag bjuda på bilder från katastrofområdet.

Från huset som inte längre har någon aura av tur. De boende i huset, samtliga, stirrar nu rakt ut i luften och mässar nästan i hypnostiskt tillstånd: det ordnar sig, det ordnar sig, det ordnar sig....

Vi gungar sakta från sida till sida, en monoton men lugnande rörelse.

Jag tycker om att renovera men just köket var jag fortfarande riktigt nöjd med, trots att det var fem år sedan vi gjorde om där.

Känns som en laddning dynamit vore en underbar lösning.

Nya kylen på plats. Känns enormt lyxigt, vi har handtag!

Det vita LED-ljuset inuti känns även det lite extra tjusigt, och fast det har gått för fullt hela eftermiddagen hörs det knappt (själva kylen menar jag då, lampor brukar ju inte låta). A+ i decibel var ett utsökt val av mig, som inte fattar mycket vad gäller elektronik. Jag tittade mer på hur hyllorna såg ut, och handtaget då som vi saknat så länge!

Likt ett barn stod jag förtjust och tryckte på knappar och grejer förrut och Martin suckade lite.

- Husmorslyx eller?, undrade han med ett litet leende.

- Ummm.... mumlade jag. Mycket nöjd med mitt första inköp vad gäller vitvara.  Fast det går inte att programera det att handla själv. Lusläste bruksanvisningen och när jag hittade Shoppingfunktionen tändes ett stort hopp i hjärtat. Men det var inte så, bara att jag snabbare kunde kyla mina korvar och mjölklitrar. Kan inte få allt....

Men inget billigt skåp heller, jädrars var de tar betalt!

Men på torsdag får jag hem ett stort kylskåp med Eco-funktion, LED-belysning, LCD-display för temperatur, dynamisk kylning och taste guard. A+ klassad i energiförbrukning och ljudnivå. Undrar om det handlar själv också?

Jag, som saknat handtag i 4 år tittade mest på detaljen med utväxling. Vi är så olika vi människor...

Jag brukar alltid låta Martin köpa hushålls elektronik. Han är mer "spenderande" än mig och vi får bra grejer (utom när vi gick på säljsnacket att Gorenje skulle vara så bra då). Alla övriga produkter som frys, tvättmaskin och tumlare har han införskaffat, men det har andra märken och håller alldeles utmärkt.

Idag efter jobbet ska jag köpa kylskåp. Vilket jag vill. Bara det inte är "nån billig skit". Hmmm.

Snyggt va?

Kanske vaknar man till en smula på morgonen med en sån här glädjepjäs i köket!

Vad har vi gjort? Varför tar eländet inte slut?

Har precis upptäckt att kylskåpet har sagt upp sig. Fem år gammalt. Tack för det, eller vad man nu säger.


Nu går jag och lägger mig. Godnatt, eller nåt.

Jävlar i helvete. Ber om ursäkt, brukar vara snäll i språket här på bloggen men nu gäller det att bita ihop tills tänderna knakar.

Pannan puttrar och går - jätteskönt.

Men.

Jag har en mindre sjö i köket. Det regnar in. Och inte är det lite vatten heller.

Jag är så less. Så less.

Imorgon bitti, tidigt, åker Martin bort i tre dygn och jag blir själv här hemma med ny panna och otätt tak. (Att pannan kommer ha lite inkörningsproblem räknar jag faktiskt med).*Grin*

En kompis som kan plåt är på väg - men vad kan han göra, här och nu? Jag är så tacksam att han kommer, jag betalar honom allt han begär.

Nu är flyttlasset till en lägenhet i stan inte långt bort, det kan jag försäkra! Jag tror säkert vi kan komma att trivas i en nätt takvåning på ett par hundra kvadrat någonstans.

Ett litet badrum till står högt på önskelistan.

Inte en vinterkräks-omgång till i familjen med bara en toalett! Helst inte iaf....

Nu har rörmockaren tagit bort expantionskärlet (stavning?) i garderoben uppe så nu finns inga "fysiska" hinder längre.

Bara att köra?

Tidsbrist är dock inget litet hinder att ta sig över. Hösten är Martins högsäsong på jobbet, och när han kommer hem är han trött, med all rätt.
Letar hur som helst lite inspiration på nätet. Utrymmet är ytterst litet och ska helst få plats med handfat, toa och en liten dusch. Krävs lite tankekraft... Har lite lust att göra det svart. Fast det är väldigt opraktiskt. Men jag tror tjejerna skulle gilla om jag tog ut svängarna och gjorde något modernt.

Vet iaf hur jag inte vill ha det:

Psykbryts-varning!

Det finns förklaringar på allt. Som varför vårt värmesystem har varit hejsan-hoppsan de senaste åren. Varför pannan har kokat mer eller mindre konstant.

När golvet var uppbrutet och Martin lyfte upp en stor ledning mellan pannan och tanken visade det sig att röret hade massor av hål!
Vatten har alltså runnit ur systemet, hela tiden. Nu är det i sig ingen fara för vattenskador då det runnit rakt ner i bärlagret (gruset) under. Det blir mest till att konstatera vad som hänt, och vara tacksamma att den nya rörisen milt tvingat Martin att byta denna gömda ledning. (Martin hade inte jättelust att bila upp golvet som ni förstår!).

Känns bra att veta att vi får nya grejer, i koppar, som inte rostar sönder. Kostar skjortan (givetvis, inget som har med VVS att göra är gratis), men det ska bli fantastiskt skönt att inte ha fler vaknätter med en galen värmepanna.
(Vi har haft fler vaknätter med pannan än med barnen sista åren vilket har kännts en smula bisarrt).

Nästan så här ser vår nya panna ut, fin va?

Jag är glad just nu att vara kvinna. Vissa sysslor görs av män - så är det bara.

Inför pannbytet behöver det bilas upp ett dike i golvet i pannrummet. Till det används någon gigantisk slagborr. Nyfiken som jag är på det mesta bad jag att få prova. Martin sträckte glatt över handskar, hörselkåpor och munskydd.

Jisses! Jag orkade en halvtimme, med flera små mikropausar för att få bort munskyddet en stund. Det var sanslöst jobbigt.
Men lite har jag iaf hjälpt till, jag har bestämt att det är ett karl-jobb och hör nu maskinen dundra på med Martin som boss.

Han är bra han, som orkar!

Ett litet samtal hem. Martin river i pannrummet. Vår rörmockare (nya) kommer imorgon och påbörjar byte av panna. Tjohej. Eller inte.

Ser framför mig en extremt varm augusti, med uteblivna besök av rörmockaren. Att vi kommer stå där, utan vatten. Inte bara utan varmvatten, jag ser framför mig att vi blir utan allt vatten. Är det extremt varmt går det iofs under en tid att sköta hygienen i Fryken, det har hänt förr, men tvätta för hand i sjön? Njae. Inte så sugen faktiskt.

Jag är pessimist vad gäller yrkeskategorin rörmockare, jag utgår på något sätt att alla är opålitliga. Jag genaraliserar, jag vet.
Tyvärr kan jag inte hjälpa att känslan blivit inlärd med åren, förr hade jag inte sådana tankar (innan jag fick börja vänta).

Vi ska tydligen få en provisorisk liten varmvattensberedare en tid framöver så tanken finns att det kan gå bra, men ja.... Nu är det tydligen dax hur som helst med detta, inte så lilla, projekt.

Det ser lite märkligt ut men blir väl bra i slutändan. Just nu ser det ut som någon sorts kuliss för tv inspelning - ett hem med ena väggen bara borta!

Detta var hur som helst anledningen till att jag var tvungen att flytta kaprifolen just idag. Martin sätter in sina efterlängtade skjutdörrar!



Ni ser även Lovis på väg in under altanen på skattjakt. Hon hittade minsann en gaffel som hör till lekstugan!

Redan nu börjar Martin fråga ut mig om hur jag ska ha det nedanför/utanför dessa skjutdörrar. Ska jag ha altan? En trappa? Om altan - ska den vara i nivå med nuvarande altan eller ett steg ner? Hur ska det se ut?

Har bett om ett halvårs betänketid, dörrköpet kom en smula plötsligt och jag måste bläddra i tidningar och hitta inspiration.... En triangelformad altan har jag inte, inte rund heller... Måste fundera mera.