Ny nivå

Nu trappar vi upp. Ja, jag får säga vi för Martin är nu med mig fullt ut i detta med att komma i form.

Idag investerades det i handledstyngder, 1 kg st för mina klena armar och 1½ kg på Martins mycket manligare.

Och jo, efter ett par tusen lyft så känns det!

Vi är glada att vi bor som vi bor när vi gick där på vår fem kilometare och vevade i armarna åt olika håll. Inte många som ser galenskaperna...

Men kosten och motionen ger ju resultat. Köpte nya kortbyxor idag att ha på promenaderna, i min ordinarie storlek, ingen tvekan! GÖTT!



Ser lite fånigt ut med två svarta klumpar på handlederna men det får väl vara värt förnedringen. Men det känns bra att träna armarna samtidigt som jag går - jag menar - som mor har jag inte tid med hur många olika moment som helst!

Lata dagar

Idag sa Lovis åt mig att torka golven. Jag vägrar bli bossad av en femåring - även om hon har rätt - så golven är fortfarande väldigt lortiga.

Vi åker runt och fikar lite varstans, sitter i solen i andras trädgårdar och mår på det hela tagen alldeles förträffligt.

På kvällarna går Martin och jag på promenad och avrundar det hela med ett glas vin på altanen efteråt. En sorglös tillvaro mao...

Hoppas ni har det bra där ute ni med!

Tidigt besök

Av någon anledning var jag uppe i tid idag och stod och gjorde kaffe när jag såg lastbilen. Färgerna var vid första anblicken ganska lik den Martin har på jobbet så jag tänkte först att han glömt något här hemma.

Sen såg jag en främmande man. Med en bunt papper i näven och insåg att det var leverands, hit till oss.

Jag är aldrig så där piffigt snygg som dom är i tv när sånt här händer. Inte så välklädd heller. Mer håret åt alla håll, sömnen kvar i ögonen och iförd en rosa morgonrock gick jag ut för att möta honom (ville inte ha upp Lovis).

Den främmande mannen berättade glatt att han pratat med Martin på morgonkvisten. Men Martin hade minsann inte ringt och förvarnat mig! Då hade jag åtminstånde varit klädd! Någon kommer få fan för det här...

Men nu har vi våra solpaneler hemma. Eller solfångare, vet inte exakt benämning på denna smarta uppfinning.
I reklamen står det att "Det kommer synas att ni har miljöns bästa fastsatt på taket".

Känns ju bra om någon tror att vi plötsligt blivit miljöfreak - vi sätter ju liksom upp dom av ren bekvämlighet, för att slippa elda på sommaren.... Fast den här sommaren får vi nog inte njuta så mycket av dom, vår nya rörmockare kommer inte och installerar förrän efter semestrarna. (Men det vet vi så vi väntar inte, inte än)



Premiär!

Väskan packas, bullar tinas. Kaffe hälls på termos och skinnet smörjs med solskydd. Badleksaker ska letas upp och Brassestolar dammas av.

Fam. Johansson ska bege sig till badstranden vilket kan föra tankarna till vilket tattarläger som helst... Vi både syns och hörs på badstranden.
Om tio år kommer det vara lugnt på min filt. Sandfritt. Tyst. Inget "Titta på mig nu, titta nu, nu dyker jag!!!", i tid och evighet.

Men detta är mysigt det med.

Midsommardag

Vi har haft en härlig dag.

Inte bakis men aningens sega. Gjorde knappt något alls på förmiddagen men hämtade upp oss lite frampå kvällskvisten. Gräs klippt och bilar tvättade ( jag var inte delaktig där), lite stenar har flyttats (Martin inte delaktig då) middag har grillats och litet barn fick en välbehövlig dusch innan läggning...

Så skönt att efter två mycket sociala kvällar sitta osminkad, i bekväm kläder, och bara slappa.

Glad midsommar!

Ha en riktigt bra midsommar allihop!

Själv överväger jag trots att barnen är stora och sovplats på festorten finns att vara nykter. Kan ha något med nattsuddandet inatt med oförsvarliga mängder vitt vin att göra....

Men nu var det så att man bör fira 90-åringar ordentligt. Fast han tålde det hela så mycket bättre än jag, jag tror han både drack mer och var vaken längre än mig. Jag har tappat formen!

Men som sagt, oavsett vad ni gör, hoppar grodor, spottar grodor, snapsar eller bara softar och väntar på bebis (=)) så önskar jag er en trevlig afton i glada vänners sällskap!


Kalas!

Ikväll och imorgon ska vi fira en av värmlands i särklass piggaste 90-åring.

Martins morfar Olle. 90-års kalas, hur ofta går man på sånt? Samtidigt med sitt öppet hus under dagen idag, släpper han sin andra bok - en diktsamling på sitt barndoms mål.

Jag imponeras och kan inte annat än skicka storta grattis kramar till Olle!

Ikväll ska du firas av, för att inte prata om imorgon. (Kan säga attt den här 90-åringen inte firar sina högtidsdagar med kaffe....).



En dag

Fika med lika leksugna vänner.

Solat mig i ett hörn med lä för den eländiga blåsten.

Grillat med Kusin-vitamin och fick sitta i hans jättestora fina kran. Tyvärr satt själva hytten bara någon meter upp, jag hade velat bli hissad alla de meter han kan hissa upp själva kranen - dryga 70 meter om jag inte minns fel, men det gick ju inte då (om jag inte hängt i kroken och det var jag inte så sugen på, som ni säkert förstår...).

Nu, en höjdpunkt jag väntat på hur länge som helst - första avsnittet av True blood - tredje säsongen. Jo man tackar!

Sommar-tid

Inser att bloggen kommer bli lite småtrist för er att läsa nu under sommaren.

Kan ju inte bara skriva: solat, ätit mat, passat mina egna barn, passat andras barn (har en nattgäst per dygn i snitt), solat lite till, lagat mat...

Ska absolut inte lägga ner men det kanske inte blir inlägg varje dag, då kommer ni tråkas till döds.

F.ö var Lovis hjälte idag. Räddade en fågelunge från Klaras vassa gap. Lovis tror fortfarande att det var så, att hon räddade den.

Att hennes hårdbarkade mor efter en snabb yttre inspektion släckte livet (någon minut i förtid) på den lilla pippin och sedan utbrast:

- Lovis, vet du vad? Den kvicknade till och flög bort över gärdet, till sin mamma!

Jag är en sån hycklare ibland. Men Lovis sover gott under sin hjältemantel och då får vi väl ändå tycka att slutet blev gott.....

Luktar skit här....

Ekologiska jordbruks-helvetet har brutit ut. Skitlukten finns även inomhus, trots att jag bommat igen varenda dörr och fönster.

Och så har jag tvätt ute. Behöver inte mycket fantasi för att lista ut hur det luktar...

Bittert

Lite tråkigt så här på semestern att tvättstugan inte sköter sig själv....

Ha nu vikt värsta tvätthögen och samlar nu ork till att fylla på i garderober och lådor. Det är en mycket trist syssla, precis som att plocka ur diskmaskinen. Inte svårt, inte jobbigt men dödligt trist, som sagt.

Bra gjort!

Molnen la sig framför solen så jag, Linn och Lovis knåpade ihop en omgång bullar. Nu går det vansinnigt fort att baka ut en deg på en liter mjölk, Linn tar ju hälften och hennes bullar ser identiska ut med mina, (Lovis har en egen påse fortfarande, även om även hennes är väldigt likt kanelbullar nu för tiden).

Nu har vi bjudit in lite långväga grannar på bullfest.

Jag har även lyckats baka ut, stapla bullar under bakduk och sedan plockat ner bullar i påse utan att ta en enadste liten bit, inte ens ett pärlsocker! Jag är stolt över mig själv.

Sol, sol, sol

Semester och solsken hör ihop. Helt klart.

Planerar bullbak - snart kommer strand-dagarna.

Det ska enligt den pålitliga vädertjänsten bli sol hela veckan, även den viktiga midsommaraftonen minsann. Jo, jag tackar jag.

Hade planer på att rensa ogräs idag men jag tror jag hoppar det, kan bli varmt. Får se ikväll.....

Lycka är....

Att få sova över i gäststugan med sina storasystrar. Med film och godis.....



Det är bra härligt med sommarlov så även söndagskvällarna kan bli till en fest!


Stäng inte dörren!

Vi har ett kärlekspar i vedskjulet. Vi väntar på tillökning dessutom!



Nu gäller det att inte stänga dörren, så hon kommer åt att ligga där och ruva sina småttingar.

Bröllopsdag!

Missade allt med kungabröllopet igår. Inte alls intresserad heller. Men jag fortsätter i bröllopsandan, Martin och jag har sju-årig bröllopsdag idag!

För sju år sedan var det midsommarafton, växlande väder med sol och regn men en fantastisk dag med alla våra släktingar och vänner som verkligen inte gjorde oss besvikna när det kom till att fira av oss!




Unga och oförstörda. Har tagit kort på kortet i albumet för på den tiden fick man inte ett gäng digitalkort av fotografen... Tekninken är inte sååå gammal egentligen.

Fler som har bröllopsdag är mina svärföräldrarna. 40-år igår (rubinbröllop då va?). Detta har de firat på varma stränder och kommer hem idag. Det ska vi självklart uppmärksamma!

Brakmiddag

Vi följde med våra vänner efter parken igår till deras hotell. De valde att bo på Vildmarkshotellet. Väldigt fint ställe, och utsikten från deras hotellrum var fantastisk. Jag steg ut på balkongen och njöt av utsikten medan Martin lutade ryggen mot husväggen, tänk så olika vi är =)

Vi åt middag där allihop och det slutade med att både stora och små valde att äta buffé. Väldigt barninspirerad men väldigt god (och det blev mycket).
Alla småttingar gillade också det där med att få sitta och måla på duken medan vi väntade på dryck mm. Kan rekomendera det. Hotellet.

 Sjösidan verkar ingen ha tagit kort på.

Lite syndigt

När vi kom hem från djurparken igår (vilket var en mycket trevlig dag men i övrigt som när vi var där förra året, den som vill kan därför läsa om det besöket under Juni -09 =)), hade vi fått nya grannar här på campingen.

Et pensionärspar i från Schweiz. De hade sin enormt stora hund Stella med sig (pga henne kom vi i samtal, maken till go hund får man leta efter) och skulle med bil och husvagn upp till Nordkap.

Hygglig tripp.... Så pigg vill jag också vara när pensionen äntligen kommer. HUr som helst. Efter att vi pratat en stund kom den rara farbrorn ut med choklad. Äkta choklad från schweiz.

Då kunde jag inte låta bli att smaka, trots att jag inte tagit en godisbit på över två veckor. Jag som inte gillar mörk choklad höll på att smälla av av den 60% lilla biten. Oh så god, och det var nötter i, stora, stora bitar... Mmmm. Toblerone är ingenting mot den här.

Martin har nu lovat att om han är utanför sveriges gränser före mig ska han ta med detta hem.


Ensam vaken

Sitter här i tältet, solen lyser men min familj sover.

Ett smolk i bägare är att jag vill ha lite kaffe, men med ett minimalt boende går det inte att koka kaffe utan att alla väcks.
Cafeterian är heller inte öppen än för lite Take away så jag får väl vänta. Men sugen på kaffe är jag!

Tystnad

Det är tidigt på semestersäsongen så campingen är mer tom än fylld. Lugnt och tyst.

Jag var först uppe (var bara sååå kissnödig), och på väg till service-husen kom jag på vad härligt det är när barnen blivit lite större.

Första gången vi var här med Julia och Linn hann vi vara en hel dag på campingen innan parken öppnade kl 10.00 (kändes så iaf, de vilade inte länge på morgonen de där två, gick gärna upp fem, halv sex, jämt).

Lovis försover sig ganska ofta numera. Jag går inte in på hennes rum och ser om hon lever vid nio-tiden längre..

Det här skriver jag inte för att reta upp någon som nu sitter och läser det här, med ögon som streck och som såg solen gå upp kl fyra imorse, bara för att den lilla solstrålen tlll barn tyckte astt dagar kan börja då.

Jag skriver det som en tröst, ett bevis för att det blir bra. Sakta bättre och till slut riktigt bra. Även om ens barn visar stora ämnen att bli tidningsbud som liten så blir det bra till slut.

Jag är snart där när jag får skrika upp barn vid två-tiden på dagen - det ska bli kul. Särskilt om jag får ropa:

- Upp tjejer, vi ska på släktmiddag om tjugo minuter!

Deras muttranden kommer vara fina plåster på nattliga vällingflaskor och evighetsmörka vintermornar.

Nu börjar det röra sig i husvagnen. Dagen har börjat, men jag har fått några minuter för mig själv - i tystnad.

Mot djurparken.


Framme

Turbulent bilresa. I höjd med Kristinehamn havererade Martins humör ganska rejält (mycket, mycket ovanligt och väldigt omskakande, särskilt för de drabbade).
Emellertid skärpte vissa till sig såpass efter detta att vi kunde fortsätta vår resa.

Förtältet sattes upp i värsta högsommar värmen. Men jag klagar inte, sommaren är här!

Vi har grillat, Linn och Lovis har badat i havet (?, tror det är havet Östersjön som smiter in här men något geografi-geni har jag aldrig varit), tagit ett glas vin, spelat minigolf (och fått stryk, Martin vann), hoppat studsmattor, lekt i lekparken och ätit massa glass (fast inte jag *stolt*) och Lovis har cyklat, cyklat och cykat.

På några timmar har då allt som går att göra på campingen gjorts, så lite lugn kan jag ju alltid hoppas på ska infinna sig......

Imorgon blir det djurpark hela dagen lång!

Resfeber?

Nej, det är nog bara så att det är svårt att sova så här första lediga dagen.

Nu ska jag laga till frukost och lägga i söta korgen. Förra året åt vi frukost i kristinehamns gästhamn (vi kom med husvagn på land men så kinkigt kan det väl inte vara?), idag planerar jag att vi ska fika ute vid Picasso.

Semester kan inte bara vara rent nöje, som förälder är det min plikt att trycka i barnen lite kultur också.

Idag får de dessutom lära sig att man behöver inte göra jättefina statyer/tavlor för att bli känd. Det går tydligen alldeles utmärkt att bara vara lite egen....



Totempåle? Vakande öga?

Semester..

Semesterhandling klart.

Husvagn packad.

Gräset klippt.

Litet barn bortsprunget och upphittat. (Nu i säng!)

Vigselringar mfl på plats, ska ej tas av på väldigt länge.

Ben rakade.

Ett glas vin uppdrucket någonstans mellan punkt 2-5...

Nu TV och sen sova. Semestern kan börja!

Japp

Där satt den - semester.

Sex veckor, en evighet. Ska fira med ett litet glas rött faktiskt efter vardagsmaten och all packning som ska göras inför avresan i ottan imorgon.

Och jag är så stolt, jag har fått igång kylskåpet i husvagnen utan en enda svordom! Det starta direkt (efter att jag försökt tre gånger och varje gång hittade en ny gaskran att vrida på, att det ska vara så svårt att lära sig?)

Ännu mera?

En tanke blev väldigt jobbig. Martin tvättade husvagnen och jag råkade haspla ur mig att den kanske skulle vaxas? (Det gör svärfar med sin varje år, ´vi har aldrig gjort det).

Så Martin vaxade hela husvagnen, på en gång. Totalt blir det närmare 40 kvm. Som sen skulle poleras var det ju tänkt. Hahaha!

Så blev det inte (varför i h-vete är husvagnar knottriga?), vi orkade gnugga halva vagnen ungefär innan mjölksyran i armarna nästan förlamade oss. Så nu är den tvättad igen. Men nu vet Martin vad han ska köpa för ny pryl:

En polermaskin. Sen har han allt tror jag....


Han sa nåt om att den han vill ha har två snurrande "nånting" (jag har glömt vad han kallade det, är hyggligt ointresserad faktiskt). Men för att få en bild Googlade jag lite och den här kostar 7200 exl moms så den kan han ju glömma. Iaf de närmaste tio åren eller så.

Men det är alltid bra att ha lite koll om en sån här dyker upp i garaget. Tio tusen pix... Många nätter på Spa va´??

-3!

Vägde mig två gånger på jobbet imorse. På olika vågar. Men det var så, jag har tappat drygt tre kilo sista dagarna!

Så enkelt. Så lätt. Och framförallt himla roligt.

Nu blir det inga mer siffror om vikten, när jag slutar jobba inför semestern blir jag av med möjligheten till att väga mig.
Hoppas på att det blir som i den där reklamen, när de går och drar i byxorna hela tiden, hahaha! Då vet man att det går neråt.



                                  

                            Så här mycket har jag tappat, tack vare att jag äter det.... I love!

 

 


Gummistövlar, jord och blommor

Det blev inte så mycket rensat idag som jag föreställde mig. Men på håll är rabatterna rätt fina ändå...



Ett blått hav av Irisar!

Istället för att rensa roade jag mig med att göra ännu en rabatt, trots att jag lovade mig själv att jag inte skulle ha fler.... Och trots att jag har två ofärdiga. Så jord har rallats i skottkärra, fel jord åt ena hållet och rätt jord åt andra. Bra träning.



Slokar lite ledset och nyplanterat idag men det piggar väl på sig om några dagar. Jag är i varje fall nöjd.

Av olika anledningar regnade det gummistövlar här idag. Lite annorlunda. Men hellre stövlar än spöregn en ledig dag!


(Foto: Linn)

Nu får det bli kväll. Har ju de där sista arbetspassen kvar. Två kl 6.45 pass, sen - sex veckors ledighet!


En undran...

Har ni tänkt på vad skönt det är att leva?

Att vara, att se blommorna, känna solen i ansiktet (och just idag ha glada barn runt benen), dricka kaffe ute och höra humlorna surra runt.


Ny vana - del två

Nu är semestern nästan här så jag påbörjar min nya vana.

Morgonpromenad.

Ska bar hinka i mig kaffet så sticker jag iväg sen - så är det gjort. Solen står redan högt på himlen och jag är inte jättesugen att gå när det är som varmast.

(Resten av dagen är hyfsat inbokad av måsten, hovslagare, husvagnsstädning, ogräsrensning, tvätt, som jag försöker blanda upp med lite roligt fikabesök, vi får se hur det går med det).

Nya vanor

Handlade lite på vägen hem. Jag har lagt om kosten en del (eller ganska mycket) och det tog sin tid.

Varenda innehållsförteckning behöver plötsligt läsas noga. Allt som inte har rätt siffror får vackert stå kvar på hyllan till någon annan, icke LCHF ätande person.

Har pumpat en medarbetare under helgen på information om denna njut-diet. Har fått massor av tips och massa mer mat att välja på. Trevligt. Som det känns nu kommer jag hålla på med det här i evighet.

Jag får dricka lite vin, dricka sprit om den blandas med light-produkt och jag får äta hur mycket kladdiga röror och grillade biffar jag orkar få i mig.

Det är bara smågodiset som på allvar fattas mig, i övrigt är jag bara mätt och nöjd! (Och ett kilo lättare än för en vecka sen!!!!!)

Längtar hem

Söndags-jobb i äkta söndagstakt.

Drygt. Väntar på doktor för rond. Rondar sent. Vill hem. Men nu är det bara 2½ arbetspass kvar till semester, det ska ju kunna funka =)

Härda ut...

Fyra pass kvar till semestern. Fyra. Ligger ganska gott i munnen....

Det är ju lite kul det där att när jag än har semester, tidigt eller sent, så blir de där sista passen så himlans dryga att göra.
Om jag skulle jobba ända till halva juli skulle jag inte längta så nu.

Fast det är lite kallt och uggigt ute nu, regnet hänger på något sätt i luften fast det regnar inte. Så på torsdag kanske det har vänt och blivit fint igen.
(Eller det räcker om det klarnar upp på eftermiddagen vi åker bil till Norrköping under dagen. Kolmården. Vilda djur på riktigt ni vet.)

Kväll

Suttit på altanen, med lite vin, make och levande ljus.

Först var det ett försök till vuxentid men... De droppade ut, ungdomarna, och vi pratade riktigt bra saker en lång stund.
Häftigt att vara accepterad som förälder och få ta del av deras funderingar och tankar, jag njuter av det så länge det varar. (Jag är inte så naiv att jag tror att det kommer vara för evigt).

Nu har mina stora flyttat. Ända ut i gäststugan. Deras plan är att bo där hela sommaren. Förra året var det två nätter men året innan var det säkert fyra, fem veckor.

Tja, den som lever får se som man säger. Nu blir det tv-soffan.

Döden

Idag hände det. Lovis kom på att hon är dödlig precis som alla andra.

Tyvärr hände detta i bilen. Hon i baksätet och jag körandes där fram.


Flickan storgrät och hulkade:

- Jag vill inte bli gammal, jag vill inte växa och bli stor och dö! Jag vill inte bli begravd och inte finnas mer.
Jag vill cykla mycket mer och jag kommer sakna dig och pappa och Julia och Linn och alla katterna om jag dör. Jag vill inte dö!

Försökte förklara att hon inte ska dö nu, utan när hon är väldigt, väldigt gammal. Och att jag och pappa inte kommer finnas kvar då. Att vi har dött för längesedan, när hon blivit vuxen och inte behöver oss mera.

Detta utlöste mer tårar, för jag och Martin fick minsann heller aldrig dö. Inte ens som hundraåriga gamla tråkmånsar.

Så kom de där svåra frågorna:

- Vad händer när jag dör?
- Varför kan jag inte tänka mer om hjärtat stannat i kroppen?
- Varför finns man inte mer?
- Vart är jag när jag är död då?

Just då önskade jag mig frågor om hur barn blir till. Det är lite jobbigt att prata med småbarn om men inte alls så svårt.....

Den blomstertid...

Japp, så var det dags. Fullt ös i badrummet med ett helt gäng tjejer som ska piffas inför kyrkan.

Julia lämnar mellanstadiet nu så efter all skönsång blir det kaffe och tårta i församlingshemmet. Så den här dagen kommer gå undan, jajjamensan.

Vin löser allt?

Eller Martin och mormor.

Alla goda ting hände efter vinet (som jag lyckades hitta hos grannen) men det är nog den mänskliga inblandningen som gjorde kvällen ändå.

Efter mat och vin tog jag på mig bra skor och gick min runda. Mormor cyklade med liten och Martin tog sig an min dörrsida med nerhasad ruta. (Han är snart klar, muttrade lite åt mig "att det här blir dyrt för dig du...!". Jag förstår inte alls vad han menar, i nöd och lust var det väl sagt, eller?)

Väl hemma från promenaden behövde jag bara borsta små tänder för:
- Mormor ska läsa för mig!

Så gärna min ängel!

Känns som en barnledig kväll helt enkelt. Fast alla är hemma.

(Oj, nu kom Julia in och sa att Martin börjat om i dörren, hissen fungerade men inte centrallåset. Ajaj, jag kommer få läsa sagor hela sommaren för det här)

*Snyft*

Det fanns inget vin hemma heller. Det fortsätter i samma anda.

Grillkolen vill heller inte tända sig och glöda så där bra. Snart slänger jag ner köttet i stekpannan för nu får det vara nog på något sätt, (här sägs några kraftuttryck som inte behöver pupliceras). *Djup suck*

Lagen om alltings...

....djävlighet har rått sedan jag klev ut från arbetet (som var hur bra som helst idag).

Efter att jag passerat grinden till parkeringen och började hissa upp min sidoruta small den som själva f-n i dörren och rutan stannade, 10 cm kvar upp.
*Grin*
Detta har hänt på passagerarsidan oxå en gång. På just den här modellen provade de plastdetaljer i fönsterhissarn vilken förstås inte fungerar. Detta vet Golf om, men betalar dom? Nej, 1100 pix mindre i semesterkassan således....

Svor en lång harang över detta, åkte sedan till mataffären och det besöket löpte fint.

Sen in i presentbutiken, hällde ut mynt över disken (klassinsamling) och fixade två fina presenter till Linns fröknar.
Halvvägs hem ramlade rutan ner helt. Lite blåsigt.

Väl hemma (efter dagishämtning) inser jag att plånboken ligger kvar i presentbutiken. Najs.

Martin meddelar i samma veva att han blir rätt mycket försenad hem.

Jag märkte också att grannflickan tog studenten idag (med den fina vinken blå och gula ballonger i björkar runt deras farstukvist) vilket jag trodde hon gjorde nästa år.
Åter till presentbutiken och fixa ännu en present (samt ta med plånboken som jag ringt och kontrollerat att den verkligen var där...).

Lovis ville självklart med och blodtrycket steg i takt med bruset från bilrutan och Lovis sång i baksätet, högt och ljudligt för att överrösta bruset:
- Vi har fått en konstig ko, med konstiga små horn...!!! (Mamma Mu-tema på dagis sätter sina spår).

Nu har jag noga kontrollerat - plånboken är hemma. Ingen mer biltur ikväll.

Nu ska jag börja grilla tills Martin kommer hem med ett stycke mormor. Imorgon skolavslutning.

("Gud, hör min bön")

Hå och hej vad det går

Varit så duktig - varit och fikat utan att bryta ihop och ta med kanelbullar. Smakade inte ett endaste pommes frites heller!

Sen hem och muta två stora flickor (eller rättare - betala två flickor) att vara barnvakt i en timme. Så nu har jag raskt promenerat 5 km. Tror det är åska i luften för det rann av hela mig och så svett brukar jag vanligtvis inte bli.

Nu blir det dusch, fest-piff och sommarkalas med jobbet. Tyvärr ska jag upp och jobba imorgon så jag fick avböja Martins vänliga erbjudande att köra mig, så inget vin till mig ikväll.
Jag orkar inte jobba bakis nu för tiden, en ren omöjlighet. Det största ålderstecken jag märkt av, (förutom att kråksparkarna i ögonvrån är framme även om jag inte skrattar).

Dags att sätta lite fart!

Motivations propaganda

Vi ska strax bege oss till små och stora vänner i Forshaga.

Nyss ringde telefonen:
- Ta med cykeln!

Lovis började omedelbart sitt tjat om att jag ska skruva fast hennes stödhjul igen. (Hon vill inte sluta med dom så vi har lossat skruvarna så de inte fungerar som stöd. Hon gillar inte den idén alls....).

Nu har hon två kompisar som cyklar utan och nu hoppas jag på att det idag blir en rejäl morot till henne att montera ner sina egna.

Hon fyller ju snart fem! Då ska hon väl inte ha stödhjul heller, det hade minsann inte Julia och Linn (det är fult att jämföra barn men.... Syskon måste väl få jämföras ibland?).

Phu!

Myste i Mariebergsskogen så jag nära missade en banktid. Martin satt utanför och väntade när vi väl kom, lortiga och eländiga, hahaha!


Men vi har haft kul. Pratat strunt, fikat och åkt tåg. Och barnen har lekt sig rejält lortiga. Bra det.

Vi har nu även finansieringen klar till vårt pannbyte. Idag var vår personliga bankman inte alls så illa som hon kan vara. Säkert för att det var Martin som bokade tiden den här gången. Hon var påläst och hade hela vårt liv klart för sig, vi var klara med allt på en kvart.
En kvart som Lovis satt som ett ljus och målade två teckningar en bit ifrån oss, inte ett ljud. Hon börjar arta sig flickan, äntligen.

Eftermiddagen ligger obokad och orörd. Planerar en promenad men det får bli när Martin kommer hem. (Han flexade inte hem efter banken - flitig som en myra den där karln).

Vi tackar och bockar

För solen.

Detta möjliggör en tripp till Mariebergsskogen, premiär i år för mig och Lovis.

Självklart ska vi ha med vänner och fikakorg. Kommer bli en härlig förmiddag, det är jag helt säker på!

Promenad

Martin hängde på mig i en rask promenad runt Säby. Det var tur att vi gick just raskt för medan vi sa hej och goddag till grannarna, nästan hemma, kom spöregnet!

Och vi som haft sol i ansiktet hela vägen och inte ens sett allt det svart som hopade sig bakom oss!

Gött känns det nu, inga otäcka kolhydrater i min kropp idag, bara tröga sådana och massa proteiner. Farväl extrakilon!

Solglasögon är bra!

För att dölja att jag på äldre dagar blivit så jäkla lättrörd så jag gråter när barnen gör bra ifrån sig på idrottstävlingar.

Linn är missnöjd med sin dag, "bara" PB i höjdhopp. Jag tyckte hon var lysande. Förstås. Men hon är i den åldern att det är lika bra att lämna dagen åt sitt öde och inte prata mer om det.

Julia gjorde PB i varje gren, först höjdhoppet 1.25m, första tåren och när hon flög ner i sandgropen med ett hopp på 4.25 m kom de andra glädje tårarna.

Sen var det ju 60 meters loppet när hon spöade grabbarna i sitt heat.... voj, voj... Så stafetten sen då, när hon inte nuddade gräset alls.
Hela skolan hejade på dessa sexor och stämningen var på topp, självklart grät jag....

Så Tolitas sexor kom först i klasskampen mellan skolorna, och femmorna (Linns klass) kom tvåa, mycket nöjd och stolt mor är jag idag!

Sådana här dagar är det verkligen kul med barn!

Överraskning

Varje år missar jag barnens friidrotts-tävlingar på Sannerruds-vallen. Varje år är mina flickor utmärkande bra i löpning och är även i år uttagna till stafetterna.

Idag skulle jag ha jobbat men av någon anledning (kanske är det den där Gud?) var vi fem sköterskor på schemat (och behöver vara tre) så jag tog semester.
Detta har tjejerna ingen aning om så nu medan de kastar bollar och sånt ska jag städa lite, sen vill elva ska jag strosa in. Lagom till 60 meters loppen börjar.... Sen är det stafett!

Det pirrar lite i min magen med =)

Julia blev besviken när jag berättade att jag jobbade på idrottsdagen. Hoppas nu att jag kan göra henne lite glad!

Bra vecka

Har massa kul i veckan som kommer. Verkligen. Fullt program med bara roliga saker.

Imorgon, hemlis.
Tisdag, bus med små och stora vänner.
Onsdag, sommarfest med jobbet.
Torsdag lite jobb.
Fredag, skolavslutning i kyrkan med barnen.

Sen ska det hela avrundas med lite helgjobb men det bryr jag mig inte om nu. Nu ska jag leva loppan lite först!

Inte så soligt

Söndag och arbetsdag.

Vår lilla gäst har sovit gott, de somnade efter femtiotolv toalettbesök vid 21.30 och när det väl blev tyst så var det lugnt till strax efter åtta, så detta var lyckat!

På fastande mage leker de nu gott på övervåningen, frukosten står på bordet men det verkar de ha glömt bort mitt i allt.

Här är det mulet idag och så ska det väl förbli som jag förstår. Nu kommer regnet och det går bra, bara det inte håller på restren av sommaren!

Grillat är godast!

Till barnen gjorde vi stekt potatis till kycklingen, stekt på grillen och vi stora tog hemmagjord potatissallad. Mumma!



Barnen (de små) fick grenadin färgade drinkar, (dvs grenadin och fruktsoda, populärt värre!)


Inte lika gott och populärt blev Martins lilla överraskning efter maten, Irish coffee.
Jag:
-Eh, har du gjort Irish coffee..?
- Ja!
- Men jag tycker inte om Irish...
Martin:
-Nej, inte jag heller men visst blev de snygga?!

Jo, det var dom väl men min ligger i vasken...



Lördag

Godisdag för alla som kan få upp kjolen över rumpan, inte för mig.

En kollega hade bakat värsta chokladkakan som serverades i skiftbytet, så då flexade jag hem. Ska inte! Tar hellre ett litet glas rött sen när småsnurrorna lagt sig (ja, vi har en liten kompis till Lovis här inatt på översovning, än är de på glatt humör och jag tror det kommer gå fin-fint).

F.ö har jag sovit som en kratta inatt och är ganska loj. Martin skuttar runt och rensar ogräs, så ADHD diagnosen har en ny ägare idag. Kommer ta den tillbaka snart.

Tja, det var väl allt för stunden, solen lockar där ute. Härligt!

Tjuvar!

Försöker dra ner på kalorierna, (två kjolar har inte gått att dra över rumpan, illa, illa).

För att lyckas med detta måste jag börja äta på morgonen så jag slipper de där panikluncherna med så mycket fett och kolhydrater att jag blir som en duracelkanin.

Så jag köpte nutrilettdrinkar igår. För att ha som frukost. Jag kan ju inte tugga på morgonen. Allt växer och så har det alltid varit.

I kylen var det tomt. Ringde till Martin, ettrig som få.

- Var är mina nutrilett-drinkar?!
-Dom tog barnen i morse, de trodde nog det var festisar.....

Sanningen kommer smaka beskt för dom tror jag. Inbillar mig att de inte är så goda (hann aldrig smaka själv, morr).


Inte deppa....

Inte vara bitter nu, inte vara bittter...

De senaste två dagarna har dragit åt tumskruvarna på semesterkänslan, jag har rent av nästan trott att jag har semester redan. Men det har jag förstås inte. Två veckor kvar.

Två soliga veckor kvar, säkert, som ska arbetas. Start ikväll och hela långa helgen ligger som en hel hög med timmar som ska göras. Löneslav, det är jag.

Finns de som säger att de inte skulle sluta jobba om den där storvinsten på massor av miljoner ramlade in på kontot. Det skulle jag. Tveklöst.

Sen skulle jag umgås med de arbetskamrater jag vill umgås med privat, och ge dem lite guldkant på tillvaron genom att göra om kaffestunderna till champange och snittar, hahaha!
(Pratar om den där jättevinsten, som gör att man badar i pengar).

Övrig tid skulle jag ägna mig åt att samla in pengar till våra hemlösa. Gå med i Stadsmissionen och fixa jular även till de som inga medel har.
Fast jag skulle samla in julklappar och tigga ihop mat så allt var klart i oktober. Sen skulle jag befinna mig på annan ort fram tills snön säkert smält bort i vårt land.

Fast tills jag börjar spela (och sen vinna dessutom) så får jag väl jobba som många andra, och mitt i detta gå runt och vara tacksam för att jag har ett jobb.

För jag tycker verkligen om mitt jobb, men jag skulle hellre vara ledig jämt om jag fick välja.

Klar.





Med tusen saker inne som borde göras har jag varit ute i stället i två dagar. Men nu är det klart (ute...!).

Någon av er tänker kanske:

- Tja, så såg det väl ut förut?

Jo, nästan. Men jag har flyttat alla stenar, lagt ut plast och lagt tillbaka alla stenar igen. Idiot? Troligen ja, men nu kommer inte de satans brännässlorna upp mellan stenarna igen. Aldrig mer. Så jag sitter nöjd nu, med min nya trappa som Martin sågat till. (Den är faktiskt ny, den gamla av stenar hade havererat fullständigt, gör om och gör rätt, jag lär mig med åren).

Torsdag

Ryggen svider och gör ont rent allmänt, likaså handleden. Och jag som har fler stenar att flytta!

Klart är att jag ska ta Lovis till hjälp idag för att få hela ryggen smörjd.

Ikväll ska vi på fest, sommarfest på dagis. Börjar ganska tidigt, kl 16.00, undrar hur länge partyt pågår? Midnatt? Hahaha!
Lovis ska sjunga. Har iaf tränat för sång, för igår före läggdax talade hon bestämt om att hon inte tänkte sjunga någonting alls, hon ville inte ens till dagis för hon är ju ledig! Efter några timmar här hemma med mig kommer hon nog uppskatta att fara dit och busa lite, hoppas jag.

Nu:
Mer kaffe.

Bond-romantik

Var tvungen att be Martin om hjälp med mitt dags-projekt. Några slippers var tvungna att sågas till och jag vågar inte använda motorsåg. Jag är rädd för motorsågar.

Nu sa Martin att han ska köpa en eldriven till mig. Som blir min. Och jag blev glad. Det är fel på mig!


Bränd!

Min rygg ser för jäklig ut.

"Skulle bara" flytta lite stenar. Smörjde mig i ansiktet i morse, samt axlar och bröstet. Mmm... Hade varit bra att smörja ryggen med. Nu är skinnet illrött, fläckvis (hade ju gått ut lite extra när jag smörjde axlarna), samt en storlek för litet.

För när jag ska flytta några stenar tar det inte tio minuter, nej, jag och Lovisen flyttade stenar i tre timmar (inkl glasspaus) och jag hade ryggen mot solen heeeeela tiden.

Jag kommer ha svårt att sova inatt, för jag kan inte sova på magen.

Ska trösta mig med ett litet glas rött, ska jobba till helgen och det är ju lill-lördag.

En vänlig grönskas rika dräkt....

Min dill-pion - andra året...!



"Stora rabatten" vid uthuset...



Jordgubbar på G.....


Sommar

Ja, nu är den här. Två stora flickor traskade till skolan i nya långa linnen och sandaler. Nedervåningen luktar utomlands, solskyddskrämen flödar, (mina barn förstår sig på varför och smörjer helt frivilligt, hurra!)

Lovis har iklätt sig klänning, lycklig över att slippa tröja och tajts under. Själv skippade jag bh:n, har bikini under för om någon timme kan jag strutta runt i solen och bara njuta.

Sommaren och värmen är mitt element. Jag njuter. Och jag är ledig.

Provar igen

Länken fungerade visst inte. Martin är väldigt nyfiken på vad jag länkat till så jag provar igen.

Min nya älsklingslåt, från mig till dig mitt ♥


Wii hihihi oh, ajajaj...!

I affären idag tyckte jag att det vore en bra idé att prova på det där med att vaxa benen. Det har jag aldrig gjort och det borde man kanske ha testat?

Ibland undrar jag var mina tankar kommer ifrån.

Tja, har ännu en erfarenhet jag kunnat leva utan, kan jag väl summera det hela. Den enda som tyckte det var riktigt roligt var Lovis, som efter att mitt vrål efter första remsan klingat ut över nejden fnittrade:

- Dra, mamma, dra!, med en uppmuntrade min och med skadeglädjen lysande ur ögonen.

(Självklart satte jag på fyra remsor på en gång...)

För att vara första gången blev resultatet ändå hyfsat hårfritt men epilatorn är minst lika bra, och faktiskt inte alls så smärtsam. Men just nu ser mina ben ut som om de vore stungna av rödmyror, all over.... Jättesexigt!

Nu har jag några remsor över och de ska jag ha till att hota Martin med.


Smärta i papp-ask.


RSS 2.0