Torsdag
Ledig. Lite svamp-plockning, skoinköp, regn, regn och mera regn.
Nu blir det bastu!
Mycket att lära!
Ikväll bestämde sig Lovis för att lära sig fixa kvällsmat själv.
Tog fram brödrosten, fick i kontakten och fick ner två brödskivor.
Äter nu glatt sin egenlagade kvällsmat.
Bra att veta att hon kan själv, ännu en syssla försvinner från min och Martins lista!
Väntar....
Bra jobb
Min ordinarie arbetsplats blev i våras utsedd till Sveriges bästa arbetsplats i vården 2012. Det kanske är sant, kan jag inte uttala mig om men visst trivs jag.
Men jag jobbar även på ett annat ställe. Om jag säger fria arbetstider, fria raster, frisk luft, bra miljö, motion, tystnad och bra betalning låter det osannolikt men det är sant.
Det är de villkoren som gäller i Svampskogen. Idag hade jag dock bara 80 kr timmen men jag slö gick en del - det var ju så härligt väder!
Så ut med er, det växer pengar i skogen nu!
Höst
Kallt i köket imorse. Tittade på termometern och fick snabbt en förklaring, +3 grader.
Hösten kom tidigt efter en obefintlig sommar.
Inatt sätter jag på golvvärmen i köket, så vi slipper huttra i yllestrumporna imorgon!
Hipp, hipp, hurra!
Bästa Lovisen fyller sju år idag. Som hon har väntat på detta!
Och så har hon fått flera av de hästar i Schleich-serien som hon önskat sig, lyckan är stor och leken redan i full gång.
Tiden går.....
För sju år sedan vid den här tiden var vi på väg mot förlossningen. Vattnet hade gått men inga värkar.
Skulle bara kontrolleras före natten.
Vi kom inte hem förrän kl tio dagen efter. Men det gjorde inget att vi stannade över natten, vi fick en fin flicka att ta med hem!
Det har blivit stjärnvinst varje gång vi åkt dit, därför kliver jag helst inte in där alls längre, hahaha!
Imorgon ( 03.20) blir hon sju vår lilla sladd.
Jag sörjer inte det, det är faktiskt skönt att lämna småbarnsåren bakom sig.
Slappar lördag
Stort behov för stora och små. Vi har inte ens kommit ur köket än, långfrukost och kaffepåtår så det nästan går hål i magen.
Så skönt med en oplanerad dag, vi var bjudna på kräftskiva men har pga orkeslöshet tackat nej. Tyvärr.
Kanske blir det svampskog, kanske fika med någon. Kanske bokläsning, middagslur. Vem vet?
Pling-plin!
Lovis leksaker ligger på Ica! Jag kan andas ut - och åka hem!
Inte utan stolthet!
Första veckan efter semestern snart avklarad. Sex av sju dagar har jag arbetat. Varit ensam hemma snudd på hela veckan och bara behövt ringa in farmor en morgon.
Lovis har fått med sig frukt varje dag och lyckligtvis har inte gymnastiken börjat än då det känns som ett "kom-ihåg" för mycket så här till att börja med.
Jag vet att vi har en bra vardag här hemma vanligtvis, skiftgång och barn är meckigt, minst sagt. Tack vare att Martin har ett vanligt jobb funkar det. Om jag jobbar dag fixar M morgon-rutinerna, jag hämtar och vice versa.
Så det är ovanligt för mig att rodda både morgon och kväll. Men det är mest en fråga om tiden på dygnet.
De stora tjejerna har fixat egen skjuts till skolan den här vecka, milde himmel vad skönt det är med stora barn! Egna väckarklockor, fixar sig själva helt på morgonen. Lyx!
Dessutom tycker dom om pengar så igår dammsugade de hela huset. Har länge funderat om vi skulle skaffa städfirma men om barnen hjälper till ger jag hellre de pengarna till dom. Så blir de nöjda också. Win-win situation kallas det väl?
Nej, nu är det dags att arbeta lite till, sen ska jag försöka flexa hem, visst har allt gått super denna vecka men vi är trötta, både stora och små. Väckarklockor efter lång semester har väl den inverkan på de flesta.
Inte min!
Blev inga bra rester igår så jag tog en låda ur frysen imorse.
Öppnade i ena änden, pannbiff! Gott!
Nu när locket isat av sig ser det mindre bra ut, det var uppenbart Martins sparade framtida lunch.
Innehållet både gröna ärtor och brysselkål.
Känner nu att jag kan tänka mig att hoppa över lunchen...
?
Spårade mitt (Lovis) paket på nätet. Sorterat i Gbg kl 16.20 idag.
Vågar jag tro att det hinner hit under natten?
Hur effektiva är posten?
Snart helg!
Torsdag. Helghandlat, helgstädat, middagsplanerna för imorgon är klara, fredagsmys i skåpet.
Några födelsedags presenter till Lovis fixade idag efter jobbet.
Det dök upp en smula fritid när Lovis fick följa med kompisar till leklandet. Äkta lycka klev genomsvettig in genom ytterdörren strax efter sex. Och lyckligt somnade hon halv åtta, slutkörd!
Nu hoppas jag innerligt att leksakerna jag beställt på nätet kommer imorgon. Lovis födelsedag blir inte alls bra annars! Visst kan jag köpa dom i stan men det var klart bättre pris på de här. Och dubbel uppsättning känns ju sådär. Men jag ringde och kollade idag, de trodde att det skulle hinns fram, annars får jag fraktfritt skicka tillbaka. Det är ju bra!
Men som sagt. Hjälp mig hoppas på SMS pip vid lunch att Lovis älskade och önskade hästar ligger i ett paket på Ica!
Och på lördag kommer Martin hem, han börjar bli lite saknad nu faktiskt.
Vardag
Glömt att skriva idag. Men å andra sidan har jag jobbat och strukit gardiner hela kvällen. Men nu vet ni.
Ser på Filip och Fredrik, mitt i sängen. Att vara gräsänka har sina ljusa stunder.
Energi!
Full fart på jobbet, gått som ett skott mellan sysslorna som resurs på jobbet. Var inte onödig idag =)
Att ha mycket aktivitet knäcker mig sällan så farten höll i sig här hemma. Hämta på fritids, middag, klippte nån buske, Linn och jag klippte gräs, fixade en tvättmaskin, råkade rengöra fläkten och luckorna i köket.
Då var klockan sju och det blev dax att lägga liten.
Vet att jag kommer vara lite död på fredag efter rivstarten, jobbar sex av sju dagar samt är gräsänka fram till på lördag. Men vaddå? Är faktiskt utvilad, pigg och frisk!
Och håller jag den här farten finns det knappast sysslor kvar när jag tar helgen, inte fel.
Hur Lovis ska orka veckan är mer oroande, tisdag idag och hon verkar redan sliten efter att ha blivit väckt två mornar i rad... Och det ska ske tre dagar till.
Bästa Figgo!
När jag kom hem rusade jag ut på altanen. Ingen katt i "sjukstolen"!
Panik!
Så såg jag hans stora öron i gräset ute på gärdet.
Åh, han har tagit en frivillig promenad!
Sen kom han, haltande men med hög svansföring mot mig. Inte så snabb som han brukar när jag lockar men han gick!
Vad det än är som drabbat bakbenet är det på tillbakagång. Är han klok och fortsätter vila är han säkert som vanligt snart!
Inte nog med elände
Illa nog för en dag det som skrevs i tidigare inlägg men det finns fler moln på himlen.
Figaro har ont i tassen!
Inte så lite ont heller, han ligger och jamar klagande då och då. Fräser i luften och bet lite på mig när kände att jag var tvungen att titta närmare på det onda. Han bad givetvis genast om ursäkt genom att slicka mig på handen omedelbart efteråt, han är så sanslöst snäll den där katten, men just att han bet mig betyder att han har jätteont.
Kan dock inte se något fel alls. Rakt ben, klor där de ska vara, ingen svullnad, inget synligt sår, absolut inget blod, hela fina trampdynor, inget mellan trampdynorna heller.
Stukad tass? Vrickning? Ledband?
Han får vila någon dag innan jag släpar honom till doktorn. Och vilar gör han, imorse fick jag bära ner honom till matskålen och sen bära honom ut för morgondrillen.
På något sätt tog han sig upp i en stol på altanen efteråt och där ligger han än.
Min lilla krake =(
Klick!
Förra veckan dök det upp en sån där upplysnings-skylt om fartkamera på en sträcka där vi kör dagligen. Men ingen kamera.
Förrän idag då. Jag kom när de precis satt upp den, såg polisbilen och hann sakta ner men tydligen inte tillräckligt för plötsligt kom en ordentlig blixt. Världen blev vit.
- Helvetessatansjävlar!
Ingen tvekan om att det gällde mig - jag var ensam där på vägen.
Skakig på benen uträttade jag mina ärenden i byn och begav mig sedan hemåt. Laglydig som aldrig förr och det var ju bra, att jag inte tänkte att jag var på säkra sidan efter en blixt i nyllet. För visst hade de vänt den och tog bilder från andra hållet när jag skulle hem!
Två böter på samma dag hade inte varit roligt.
F.ö har jag bara fått en parkeringsbot under mina år med körkort (och det var för att jag stod åtta meter från en korsning och inte tio, hallå, kan ni markera trottoarkanten eller ska man ha hur bra ögonmått som helst??). Det är iofs ett under att jag inte fått fortkörningsböter förr, jag har mycket svårt att hålla 70 och 90.
Men nu seglade jag in lite för fort på femtiosträckan och det blir nog jättedyrt är jag rädd. Har en klump i magen. Undrar när brevet (eller snarare böteslappen!) kommer. Undrar hur fort det gick och vad det kommer kosta. Undrar hur Martin kommer motta denna nyhet. För säkerhets skull har jag gjort en liten statusuppdatering på FB så han hinner lugna sig innan han kommer hem....
Häftigt!
En stor dag för en ganska liten tjej, börja skolan på riktigt!
Pirrigt i magen förstås men nu taggad till tusen. Uppropet gick utmärkt och fröken var så snäll, hon bjöd på glass! Och en vuxen som samlar på smurfar får många pluspoäng!
Mjukstart!
Fantastisk jobbhelg! Tillräckligt med pyssel så att tiden gått men inte en minuts stress! Nu har jag lämnat nyckeln till avlösaren och ska äta tårta, sommarvikarierna lämnar oss, med löfte om att komma åter nästa år.
Roligt!
På med selen!
Idag är dagen då stödstrumpor ska dras på, vigselringar plockas av, passerkort och parkeringskort ska hittas, koder och lösenord ska poppa upp ur hjärnans mörkaste små vrår:
Semestern är slut och jag ska till jobbet! Första passet efter semestern. Wow.
Har faktiskt ingen ångest alls. Snudd på laddad.
Vardagens bleka nos visade sig redan igår när vi insåg att mitt och Martins schema inte alls fungerar ihop denna första arbetsvecka. Då vill jag bara skrika och vråla. Sista-minuten ändringar i Martins program fungerar inte när jag lägger schema två månader i förväg.
Men på något sätt kommer det väl lösa sig den här gången också.
Ha en bra lördag där ute - regnent smattrar åter på rutan så ta det bara lugnt idag!
Dax igen
Semestertider är bokläsartider.
Självklart har jag plöjt igenom ett tio-tal i år med. Men de jag läst den senaste tiden har lämnat störst intryck. Som den jag inte visste fanns och nästan skrek av glädje inne på mataffären där den stod rakt framför mig i förrgår; tredje boken om poliserna i Hollywood!! Lycka! Jag älskade även den här, så mycket att jag nästan brände mig i solen idag =)
(Hollywodd station och Hollywoods kråkor är de två tidigare)
Brobyggarna köpte jag egentligen till Martin men jag blev först på den när mina egna tog slut. Har inte läst särskilt mycket av Guillou, tyckte förstås om Odskan och har läst enstaka Hamilton och sett Arn och den här gillade jag. Det planeras som jag förstår en serie, ska bli spännande att följa de norska grabbarna genom 1900-talet.
Och så en riktig rysare.... Vidrig historia men sånt är ju härligt ibland, det blir riktigt ställ på nackhåren mitt i natten när alla sover och grävlingen springer över gräsmattan:
SOL!!
Åh, vad det är härligt, med sol på semestern.
Igår satt vi ute länge och hade en oplanerad grillkväll med svärföräldrarna. Visst, vi fick byta altan under kvällen och sätta oss på den inglasade och dra på infravärmen men ändå - det var en fin kväll och det har vi i sanning inte varit bortskämda med.
Lovis har haft en kopis här i natt och direkt efter frukost sprang de rakt u ti trädgården för lek, sommarklädda och glada. Så borde det ha varit varje dag!
Idag forsätter min stortvätt några timmar till (ska läsa och sola mellan laddning av tvättmaskin och hängning) och i em/kväll umgänge med bror med familj vid vänern. Pizza-picknick planeras.
Sämre kan man ha det.
Svamp och blodvite
Igår försvann Lovis till en kompis vilket betydde massor av fritid till oss övriga i familjen.
Så vi drog till skogs och plockade en hel del svamp. Härligt att fylla frysen inför den långa vintern som snart knackar på efter den obefintliga sommaren.
Det blev en hel del tid med bok i soffan också medan jag passade tvättmaskinen - det är dax för den årliga stortvätten av bäddmadrasser, täcken och kuddar. Idag är det klart mycket bättre torkväder än igår och jag hoppas på att ännu en säng ska få sig en omgång, tyvärr står maskinen tom i skrivande stund, måste handla mer tvättmedel.
Blodvitet.
När jag klev ut på altanen igår hördes ett konstigt ljud i växthuset. Både jag jag och Figaro (katten) hörde det samtidigt och våra poletter åkte ner samtidigt - fågel!
Ingen tvekan, katten var snabbast på plats. Lyckligtvis för denna lilla pippi är inte Figaro inte så begiven på fåglar som Klara utan han fann sig i att bli undanföst. Mot Klara hade det blivit en mycket hårdare match att vara först på fågeln - kan man inte tro om tjockisen men så är det.
Sen till problemet. Få tag i en skräckslagen fågel som kämpar för att komma ut bakom blomkrukor.
Jag försökte vara snabb och till slut fick jag fatt på den och kunde få njuta av synen att den oskadd flög iväg över nejden.
Det var då jag såg allt blod på handen. Hade lyckats slå bort en stor bit hud på ena fingern mot något glasfäste eller något annat vasst och hårt.
Då blev jag lite bitter. För jag tror inte den där fågeln kände minsta tacksamhet över min insats, Figaro var lite putt för att ha blivit av med ett mellanmål och på mig svider det även idag.
Fast det var kanske värt det ändå. Jag är lite fånig, katterna får fånga hur mycket sorkar och möss de vill men jag blir lite ledsen när de tar fåglar och ödlor.
Vad det blir idag vet jag inte riktigt, fortsatt stortvätt och en liten kompis på övernattning är allt jag vet. Kanske en tur till skogen? Kanske hittar jag en ny bok i affären?
Njuter hur som helst av de sista semesterdagarna.
Semester
Så kom det vackra vädret! Så härligt. Inte så det orsakar något större sug att åka och bada då inte en enda insjö lyckas komma upp i temp med de här kalla nätterna, men igår hade jag inte raggsockor när jag satt och läste på altanen.
Kräftskvivan blev en lyckad kväll, goda glada vänner gjorde sitt yttersta för att göra logen rättvisa. Jag la mig vid tre. Kände mig vuxen över det beslutet. Började bli trött och seg. Gå på shotts och komma igång eller lägga sig? Insåg att det är tokigt att börja med spriten kl tre - det är ju det som tar kål på en dagen efter så jag tassade upp i sängen istället.
Martin kom vid fem-snåret. Jag lovar att jag mådde bäst igår, hahaha!
Dagen igår samlades barn ihop, och Linn for igen. Mat hos svärmor, bokläsning i solsken långt in på kvällen och Julia tog med sig Lovis på en ridtur på grannens häst.
Helt enkelt en sån där härlig dag som man ska ha på semestern som nu rusar in på upploppet och tar slut på lördag.
Men vet ni vad?
Det känns helt ok, semestern har varit kanonhärlig trots kalla vindar.
Apropå kakor och fester....
Kom ihåg en lite rolig händelse från en fest vi hade för några år sedan. Jag hade bakat kladdiga chokladmuffins till kaffet och förvarade dem i kylen i köket.
På kvällen bad jag Martin gå in och hämta dom, det var dax för lite fika.
En stund senare undrade jag var kakorna var. De hade inte anlänt till fikabordet och låg inte i kylen heller. Martin hävdade bestämt att han minsann hade hämtat dom men var sen en smula osäker på var han lagt dom.
Vi letade ett tag men gav upp. Det var så mörkt utomhus att det inte gick att se handen framför sig ens.
Dagen därpå fann jag dom. De låg på brunnslocket. Martin hade stannat till där en stund och småpratat med någon och lagt påsarna där.
Vi fick god kaka till påtåren dagen efter ialla fall och det gick ju bra det med!
Nu ska jag snart bära kakorna till rätt plats på en gång, medan det är ljust ute.
Snälla vädergudar!
Ikväll har vi kalas här hemma, ingen särskild anledning mer än att vi vill träffa så många vänner som möjligt. Samt ha lite roligt förstås.
Hoppas innerligt på fint väder. Vi har visserligen utökat festlokalen med 100% men allt blir en smula roligare, alla blir ett par grader gladare, allt blir en aning lättare - om det inte spöregnar.
Kan bara önska mig. Men roligt får vi med all säkerhet i alla fall. Nu ska jag baka en kaka. Om vi är vuxna nog att ta en kaffekopp under kvällen ska vi ju ha en kaka till också, eller hur?
Pang!
I julas fick jag en sån där ängel i en glasboll av Lovis i julklapp. Hon stod allvarligt bredvid mig när jag öppnat paketet och visade mig hur vacker den var.
Jag, som inte är särskilt förtjust i prydnadssaker, höll god min. Martin berättade sen att Lovis såg den direkt hon kom in i affären och att det var det vackraste hon någonsin sett - och den skulle mamma ha i julklapp. Punkt slut.
Efter det har jag börjat tycka om den lite. Men har den högt placerad - har inte velat skylta med julpyntet året runt men inte haft hjärta att ta bort den.
Idag ville Lovis titta lite på den. Och så gled den ur hennes lilla barnahand. Glas och vatten i halva vardagsrummet.
Att just föremålet i sig gick sönder var inte hela världen för mig - men attans vad flickan grät! Det ruskade om mig däremot.
- Förlåt mamma, förlåt! Det var inte meningen!, snyft, hulk och massa tårar.
Förklarade att vi säkert kan köpa en ny, bara det blir dax för affärerna att plocka fram julsakerna igen (typ slutet av september), så fina änglar har de nog i år igen.
- Jag har inte råd med en ny, den var jättedyr!, snyftade hon vidare. (Enl M kostade den nånstans mellan 50-80 kr).
Jag har lovat och försäkrat vår lilla att vi kommer ta oss råd (!) att köpa en ny så fort vi hittar en. Och hon kom till ro och lyckades somna efter detta löfte.
Ikväll var första gången hon blev uppriktigt ledsen för att hon varit skyldig till att något gått sönder. För mycket har gått sönder i hennes närhet genom åren, helt naturligt i livet med barn. Men hon har som pliktskyldigast sagt förlåt och ryckt lite på axlarna. Kanske har hon nu nått den mognadsgrad när empati börjar ta lite form?
Och jag anar att hon själv vill ha en sån där boll med något vackert i, så jag ska också leta upp den finaste jag hittar och ge en till Lovis i julklapp. Så hon har en egen, efter dagens händelse är jag övertygad om att hon kommer hantera den varsamt!
Finbesök!
Idag kommer fadderbarnet med mor hit! Ska hämta dom på tåget om några timmar - ska bli så roligt att träffa dom!
Hoppas vännen inte har så mycket emot att hon nämns som två i meningen....
Närkontakt
Vi for hem inatt, skönt att få vakna hemma. Jag klargjorde tidigt för Martin att det inte alls var akuellt för mig att köra hem. Kör ytterst sällan vagnen och att göra det i mörker kändes inte alls bra.
Visade sig att det var ett av de bättre beslut jag någonsin tagit i livet. Helt plötsligt i en svag kurva stod en älg mitt på vägen.
En sån undanmanöver som Martin gjorde skulle jag aldrig ha fixat. Det krängde i allt men efter några sekunder hade vi facit. Älgen klev ner oskadd i diket utan att hamna i vår framruta och husvagnen la sig efter lite gung snällt efter bilen igen.
Bra chaufför, lågprofilsdäck och boggievagn = lyckad kombo.
Jag somnade gott igår utan några större funderingar på incidenten. Men nu idag, under morgonen mal tankarna. Det var så nära en katastrof! Inte blev känslan bättre när det i dagens tidning står om en älgolycka i Torsby där en har flugits till Stockholm....
Ta hand om varandra, en olycka är aldrig långt bort!
Brolle
Vilken spelning! Vilken bra liveartist! Och snygg.
J önskade autograf men killen drog härifrån som en avlöning direkt efter spelningen, snålt av honom tycker jag nog. Ett varv bland fansen kan de allt kosta på sig!
Oj, oj, oj!
Vilken bra dag/kväll det var igår!
Lite slappartid vid husvagnen, bokläsning. En tur i Arvikas affärer. Sen en liten champangne på Martins arbetskompis balkong.
Och sen: Broken Door.
Dom var så sjukt bra att jag för en stund glömde bort att jag är trebarnsmor och snart 40 år.
Takida skämde inte ut sig dom heller men igår toppade Broken Door, helt klart.
Ikväll är det Brolle, ser fram emot det!
Ha en bra dag alla!
Nöjda
Gårdagskvällen bjöd på en hel del regn. Jag återvände ganska tidigt till husvagnen med den lilla. Hon sov och jag läste bok.
Sen kom de stora hem, super nöjda med Maskinen och Rebecka och Fiona. Att de innan konserterna började fått tassa runt och titta på alla artisters loger gjorde inte saken sämre.
Ikväll är vi "barnlediga" och jag ser fram emot det. Verkligen. Ikväll ska jag också lyssna på bra musik!
Hamnfestival, regnställ och öronskydd!
Känns himla kul att dra iväg på det här, för alla i familjen är sugna. Kan ju inte säga att vi vill lyssna på samma artister men ialla fall....
Att hitta en aktivitet som spänner över alla åldrar i vår familj är inte så lätt, men Lovis får tivoli idag och kommer säkert tycka att vilket live-band som helst är häftigt att se medan de stora tjejerna har flera favoriter på plats.
Dagen/kvällen idag kunde kvitta för mig men Linn är lycklig över att få se Rebecka och Fiona. Så det blir alla tre kvällarna i Arvika för alla utom Lovis som bara får vara med oss ikväll, vi tror det räcker för henne. Nästa år kanske hon kan vara med i två?
Lovis tror inte att hon kommer höra någonting då vi sagt att hörselkåpor är ett måste, hoppas innerligt att det är fler föräldrar som trycker på sådana ting över öronen på sina små så min lilla vill. Skönt är att de stora vill ha öronproppar helt frivilligt. De vet vilket tryck det är på konserter.
Så var det klädsel då. Lite svårare att greppa. Kollat in tre vädersidor nu på morgonen. Den ena lovar strålande fint väder i dagarna tre, den ena skitväder samma period och den tredje något mitt emellan.
Lägger med regnställ och stövlar så får vi säkert vackert väder, det gäller att vara optimist!
Svårt
Igår eftermiddag tog vi med min mormor till Ikea. Hon hävdar bestämt att hon aldrig varit där vilket min mamma försäkrar att hon har.
Men vi åkte, vi uppmärksammade inte hennes födelsedag då vi var på mallorca och sen har det inte blivit av att vi setts. Hög tid nu således. Så blir det oftast för mig, tusen och åter tusen saker hamnar på att göra listan.
Gofika var på dagordningen. Och det kan han bjuda på den gamla smålänningen, det är ett som är säkert! Mormor imponerade stort, drog vår kundvagn genom precis hela varuhuset, och den blev förstås överlastad på slutet - trots att vi bara skulle ha gardiner. Märkligt.
Hur som helst. Vi hade verkligen mysigt och hon är lätt Karlstads sötaste gumma, om jag inte räknar fel är hon 93 år. Minnet är tyvärr inte alls vad det borde vara. Lovis uppfattade inget och Linn förstod att aldrig rätta lilla mormor när hon var ute och "cyklade". För mycket blev väldigt fel. Inte fel så andra stirrade ut henne, inte alls, men samtalen blev lite hur som helst.
Martin fick känslan att hon inte visste vem han var. Och kanske var det så men att hon ännu orkar hålla god min och någonstans förstår att han var en av "hennes". Jag märkte också att hon aldrig sa namnen till varken Linn eller Lovis, bara till mig.
Lite ont i hjärtat gör det. Jag är väl medveten om ålderdomens krämpor och slutgiltighet men demens är inte kul. Och jag tycker att det eskalerat fort sista året, jag märker så väl svårigheterna även om vi talas vid i telefon.
Lilla mormor ♥
