Kan det vända snart?
Men ärligt? När jag bryggt mitt kaffe förrut så small glaset i min kaffepresso. Lyckligtvis efter att kaffet var i koppen, jag hade varit på psykakuten nu annars.
Telefonerna är fortfarande odugliga små ting som inte ens är fina som prydnad, nu fungerar dock modemet u.a och på telias hemsida stod det:
"Ditt nummer har redan en felanmälan, vi beräknar att din telefon ska fungera kl_______" (tomt, undrar om det betyder snart eller om flera dagar?)
Akut handling på Bergvik imorgon då på vägen hem. Har en äkta presso och de har, tada: Reservglas!!! (Och eftersom jag är ledig på torsdag måste jag ha kaffegrejerna i ordning!)
Min livlina. Morgonens absolut bästa vän. Pratar helst inte med någon alls innan första muggen är i hamn genom strupen.
Älskar mitt pressokaffe. Gottgott i gott gott.
Hoppas att Martin låter bli att babbla på som han gjorde igår kväll. För nu börjar det tära en aning på humöret, all denna otur.
Först sa han:
- Du ska se att det kommer något bra ur det här oxå... (Vad, exakt vad? Det regnar ju in!!!)
Nästa meningslösa mening var:
- Det är i motgångar man växer.
Det svarade jag inte ens på. Men det är ju skönt att han håller humöret uppe!
Inte så randigt
Men på torsdag får jag hem ett stort kylskåp med Eco-funktion, LED-belysning, LCD-display för temperatur, dynamisk kylning och taste guard. A+ klassad i energiförbrukning och ljudnivå. Undrar om det handlar själv också?
Jag, som saknat handtag i 4 år tittade mest på detaljen med utväxling. Vi är så olika vi människor...
Fria händer
Idag efter jobbet ska jag köpa kylskåp. Vilket jag vill. Bara det inte är "nån billig skit". Hmmm.
Snyggt va?
Kanske vaknar man till en smula på morgonen med en sån här glädjepjäs i köket!
???
Har precis upptäckt att kylskåpet har sagt upp sig. Fem år gammalt. Tack för det, eller vad man nu säger.
Nu går jag och lägger mig. Godnatt, eller nåt.
Motvind
Åskan har slagit ut våra telefoner. (Att jag bloggar nu beror på att Martin kör någon mobil historia i sin arbetsdator - det fungerar). Om någon försöker ringa oss - prova mobilerna, även jag har min igång! Vi vet från igår att våra funkar, det är något centralt fel någonstans.
Taket i köket har börjat droppa igen.
Den nya pannan är svåreldad + att det började höras ett oroväckande knackande ljud förrut. Vad? Ingen aning. Vi behöver utbildning på den, det är uppenbart. Men när? Vi jobbar ju när rörisen är här.
På taket sliter Martin och svärfar som djur för att få upp solpanelerna. De måste vara uppe på onsdag morgon. Det verkar ta tid och enligt min kalkyl kommer de inte hinna. Konsekvens av det? Åter igen - ingen aning.
Som lite extra skav så såg jag att Lovis tagit bort ett stycke tapet på sitt rum. Visst, det är hennes rum, hennes tapeter men jag kände bara att det var nog med motgång för en dag. Flickan fick ingen godnattsaga.
Nu vill jag bara gå och lägga mig, men är i behov av en dusch. Fast pannan tar som sagt tid på sig och jag lär få vänta länge innan det går att få ut något varmt och skönt ur kranarna.
Seg
Haft en riktig mjukstart på jobbet, varit långledig nu men är bara trött. Önskar inget hellre än att ligga i soffan och läsa/sova.
Går det så fort att bli trött av vädret?! Kan det vara så, att höstsegheten redan kommit? Synd i så fall, vi har ju inte ens gått in i september än.
Nåväl, dax att hänga lite tvätt och förbereda mat till Martin, Linn och Lovis som är iväg och skjuter in geväret inför älgjakten. Viktiga grejer, korv, höga smällar och massa prat om den största älgen som gått uppe på skogen. Med åren har de väl blivit stora som mammutar =)
Lite blått
Nu syns en liten blå rand över skogen, vilket vi tacksamt tar emot. I eftermiddag ska Martin och svärfar montera solpaneler på taket, det är faktiskt synd om dem om de ska tvingas göra det i hällregn.
Nu - mer kaffe.
Nämen!?
Gräsmattan borde ha blivit klippt häromdagen men den är för blöt. Står jag still en stund (och inte har någon liten människa i närheten) går det att höra hur vattnet rinner under själva gräset.
Katterna ser mer än lidande ut när de gjort bort sig och tänkt ta en genväg genom trädgården. Trist.
Men ikväll kommer gubben min hem igen! Fast han har massa annat att göra imorgon än att umgås med oss. Sätta upp solpaneler tex. Känns som en onödig investering i skrivande stund....
Dubbelt upp!
På måndagar har dom alltid utflykt till skogen och jag vägrar framstå som oansvarig mor som låter ungen gå i blöt skog i gymnastikskor en hel dag.
Så jag köpte ett par till.
Och visst, hon hade så rätt. I ryggsäcken låg den ena stöveln och i garderoben den andra.
Fast nu behöver vi inte släpa stövlarna fram och åter från dagis - kan ju vara värt en hundring bara det. Nu har vi gått från ett halvt par till två par. Känns bra.
Genväg
Idag har jag gjort en mindre investering, som jag lovade att unna mig själv när lönen kom. Jag är väldigt svag för Yankee candle och köpte idag en plug in att sätta i elutaget. Mmmm....luktar så gott!
I somras fick Martin upp ögonen för Yankee Candle (jag råkade få med honom in i en inredningsbutik under semestern och de hade sådana ljus tända där). Vilket fick två problem att uppstå:
* Han fick reda på vad produkterna kostar (och muttrade rätt länge om hur ljus kan kosta så mycket pengar)
* Han förälskade sig i blåbärsdoften. Jag vill ju ha clean cotton.
I-lands problem i äktenskapet således, hahaha! Idag handlade jag så nu luktar det nytvättat och gott i hela nedervåningen!
Men om han köper refill med blåbär blir det balans i äktenskapet.
Regn
Den där kvällen då barnen tog en tur på egen hand och jag och Martin satt själva, alldeles tysta. Säkert var vi själva i femton minuter. Och jag minns att jag tänkte:
- Bättre än så här blir aldrig livet.
Min familj ♥
(om någon undrar varför semesterbilder dyker upp först nu kan jag
meddela att jag fann dem i Linns kamera igår)
Svar på tal
- Vad söt du är!, sa Lovis.
Jag tackade för det det och fortsatte äta min lunch. Lovis fortsatte studera mig och lämnade inte ämnet förrän hon förnedrat mig:
- Du ser ut som en bock med massa små horn!!!
Efter lunchen bakade vi en kladdkaka till eftermiddags-fikat. Smeten var god tyckte Lovis, det färdiga resultatet har vi inte smakat än.
Ja må hon leva!
Fem år idag, lilla hjärtat ♥
(Vackra och goda pannkakor på Berits i Fjällbacka)
Paketöppning igår - nu finns ingen hemma mer än Lovis och jag!
Nya pärlor som ska härdas med vatten skulle genast testas. Pillipill, men väldigt roligt, hon har pärlat nu på morgonen också!
Stort kalas får det bli till helgen när pappan kommit hem. Nu ska vi baka till i eftermiddag!
Mer elände
Bittert.
Flytta hemifrån?
Pannan puttrar och går - jätteskönt.
Men.
Jag har en mindre sjö i köket. Det regnar in. Och inte är det lite vatten heller.
Jag är så less. Så less.
Imorgon bitti, tidigt, åker Martin bort i tre dygn och jag blir själv här hemma med ny panna och otätt tak. (Att pannan kommer ha lite inkörningsproblem räknar jag faktiskt med).*Grin*
En kompis som kan plåt är på väg - men vad kan han göra, här och nu? Jag är så tacksam att han kommer, jag betalar honom allt han begär.
Nu är flyttlasset till en lägenhet i stan inte långt bort, det kan jag försäkra! Jag tror säkert vi kan komma att trivas i en nätt takvåning på ett par hundra kvadrat någonstans.
Tröttsamt
Lagen om alltings jävlighet kanske?
Martin står stationerad i pannrummet. Lite sur tror jag bestämt. Jag klagade högljutt till honom över det faktum att pannan fortfarande inte är installerad. Jag fryser och de stora vill ta långduschar. Lovis vill bada badkar.
Inte riktigt hans fel - vi har ju lämnat bort jobbet....
Nu står han där och grejar med något, för rörisen har lovat att skruva ihop alla lösa rör imorogn och provköra systemet.
Hoho. Fast bara prova då, det blir inte klart imorgon heller. Nähä. Det bästa med den här rörisen annars är att han är djupt religös - så han håller vad han lovar. Inga lögner än. Så jag biter väl ihop, han sa när han skulle påbörja arbetet med vår panna, och kom punktligt. Det var jag som var dum och aldrig frågade hur länge han tänkte låta oss frysa och ha en varmvatenberedare stor som tekokaren.
Jag är så bitter idag så nu får det bli sagoläsning och läggdax för både mig och Liten. Höst och kyla är inte min grej. Alls.
Snart kommer väl snön oxå.
Höst
Underbart är kort.
Nu ska jag krypa upp här i soffhörnet med en god bok. Tända brasan. Ha ett halvt öra på Lovis, som nu när hon spenderat några dagar på dagis funnit ny glädje i sina leksaker.
Höstmys då. Men jag hade gärna haft några fler grillkvällar och bad-dagar. *Suck*
Sviken
Borde ha vänt men fortsatte. Halvvägs blev jag grinfärdig, hela kroppen skrek. Martin hade joggat vidare. Han fick lov av mig vilket jag ångrade, ni som känner mig vet att min mobil aldrig finns i närheten och jag ville bara sätta mig i dikeskanten och bli hämtad med bil. Min man kan mycket, men han är inte telepatisk (han förstår faktiskt bara klartext, som de flesta män) så jag fick vackert knata hela vägen hem.
Aldrig har fem kilometer varit så långt!
Kroppen värker än, dessutom håller jag på att lindra en hejdundrande huvudvärk med smart tablett.
Just nu känns det inte otroligt att jag vaknar sjuk imorgon. Vilket jag inte vill. Har man två arbetsdagar på en vecka borde man arbeta dom, om ni frågar mig. Inte har jag lust att plikta med karensdagar heller. Surt, surt, surt.
Förberedelser
Nu är inte Lovis presenter lika fint inslagna, det blev det papper som leksaksaffären bjöd på - jag vill helst inte betala för saker och ting som slits sönder....
Glädje!
Nu fattas bara en söt liten pojkvän, det är vi faktiskt överens om både jag och Julia. Problemet är tydligen att pojkarna som är söta går i åk 8, och de i hennes egen ålder alldeles för långa och skrana, (för det är ju inte Julia ?!)....
Tja, en sak i taget. Pojkarna kommer nog så småningom. Men de kommer få akta sig för Martin, som laddar saltpatroner för fullt.
Nu vill vi ju att Julia ska studera flitigt de närmaste 9 åren. Eller 12. Beror ju på vad hon vill bli.
Högstadiet
En stor dag. Jag kan torrt och sentimentalt konstatera:
Farväl bardom - välkommen ungdom. Hon är inte ett litet barn längre. *Snyft*
Linn var betydligt lugnare. Ska börja sitt sista år på Tolitaskolan. Som sexa. Störst på skolgården.
-Tja, det enda jag undrar är vilket klassrum vi får i år....filosoferade hon igår före läggdax.
Konstigheter?
Däremot är hela kroppen konstig idag och jag har svårt att stå ut i närheten av mig själv... Det är en konst i sig att överleva så här dagen efter kvällen före.
Det finns helt klart en linjär funktion här - ju roligare jag haft - ju säme mår jag dagen efter. Inte konstigt alls.
Tack alla vänner för att ni alltid gör kalasen så roliga!
Äntligen!
Maten puttrar på, vägrar göra något vettigt innan jag ätit.
Ser med stor förtjusning solen spricka igenom molnen här och var, vi har nog tur med vädret också ikväll tror jag!
Så var det dax
Dags att pyssla iordning, dvs bort med varenda leksak som ligger och dräller synligt, för alla gäster är föräldrar och det är bara så skönt (tycker jag) att någon gång per år slippa allt ansvar och för en stund bara vara sig själv. Syns leksakerna blir man påmind...
En liten inhandlingsrunda behövs oxå - hälften blev kvar i affären igår när min trötta hjärna handlade. Jag vet inte varför jag var så trött, jag somnade strax efter klockan tio igår kväll.
Men nu jädrar är jag pigg!
Tja...
Så kan det gå när det ena oväntade besöket efter det andra rasat in. Det är inget man är bortskämd med när man bor som vi gör så det är bara att tacka och bocka och önska att det händer igen!
Nu måste vi få Lovis i säng, hon är helt färdig efter sin första dagisvecka och sen massa små vänner på besök hela kvällen!
Baklänges
Jag har alltid inbillat mig att varvet är "lättare" åt det hållet, men jag var ändå totalt slut när jag kom hem. Summan av uppåt och neråt är ju trots allt konstant, även om det lutar lite olika...
Men jag gjorde det igen - joggade hela varvet och nu finns det inget stopp för mitt högmod. Så snart kommer en förkylning eller något för faller gör jag garanterat!
Men idag är jag stolt och nöjd (och öm i ljumskarna).
Nu ska soffhörnan besittas, även tidig sänggång. Upp till jobbet imorgon och sen är det helg!
Hungrig
Det är gott men inte mat att leva av direkt....
Men det är det väl värt. - 7 kg idag. Och nu får jag snart smarrig kyckling. (Jag svimmar snart av dofterna i köket, det luktar såååå gott)
Syndaflod!
I hästhagen fullkomligt forsar det fram och i svackan i mitten står det nu vatten, har jag aldrig sett förut!
Märkligt väder är det, det går inte att komma ifrån.
Ute pyssel
En lugn och fin syssla var att sätta sticklingar av mina buskar. Jag har tröttnat en smula på att betala minst en hundralapp för varje buske. Så nu ska jag fixa egna. Om det går....
Om alla små sticklingar tar sig har jag 25 små plantor till våren (råkade ta i lite, jag vet men jag har ju ytor!).
Ska bli lite spännande. Någon sort har jag gjort stickling av förrut och det har gått hyfsat med hälften - andra är ännu oprövade.
Jag har haft som motto sista åren att köpa sex buskar per år. Om det här funkar behöver jag inte köpa en endaste buske de närmaste 4 åren, känns bra!
Jag har även roat mig med att springa runt och leta efter timers (varför försvinner allt jämt?). Höstmörkret börjar lägga sig så nu har jag fått igång mysljusen ute i trädgården! Tänds klockan åtta ikväll, jojjomensan.
Tja. Det är en del kvar av dagen. Undrar vad jag ska roa mig med nu? Ingen bryr sig ju om vad jag gör.... (Vet att jag inte ska lägga mig på sängen och läsa för det leder ofelbart till att barnen börjar ropa på mig).
Sol?!
Men nu skiner solen! Dags att sluta städa och gå ut mao!
Hohoho!
Tiden är dessvärre inget att skryta med. Jag går uppenbart väldigt fort när jag går, (upptränad under många år i sjukhuskorridorerna,hahaha), så tiden idag slutade på 37 minuter. 3 minuter sämre alltså än när jag växlar tempo.
Men jag är super-duper-nöjd ändå. När jag nådde krönet på sista backen jublade jag och gjorde en riktig tjurrusning sista biten. En stor mental spärr lossnade. (Ni som åkt hit någongång vet att den sista backen inte är så där väldigt flack, mer åt det branta hållet och flera massor av meter för lång).
Nu har Martin fått rätt (han ofta rätt även om jag inte gärna erkänner det)- jag tog mig runt joggande innan hösten. Nu har jag en tid att putsa och polera på i lugn och ro.
Nä - nu har jag pulsat ner. Dax för en snabbdusch (jo, rörisen är här då och då men kopplar korta bitar rör åt gången...., komplicerat eller något, vad vet jag?) och kanske fira med lite rött!
Jag är ju ledig imorgon!
Utmattnings-symtom
Idag har vi hittat jeans till den som det aldrig går att köpa jeans till.
- Mamma, de sitter tight...!, utbrast dottern andlöst i provrummet. Mitt plastkort började osa bränt, men nu har ungen två par mycket välsittande jeans - I love JC ♥ (Midjetum 24 - det har vi aldrig hittat förut i kombination med 32 längd.... Hon är som en arabhäst).
Nu tänker jag leka struts. Med det menar jag att jag ska vänta någon dag med att kontrollera saldot på mitt konto - jag tror min plånbok kan bli ytterligare deprimerad av att få höra sanningar.
För det blev ju inte bara jeans. Lite skor också.. Och så shoppade tjejerna glatt en del för sina egna pengar och det var ju för väl för mig =)
Nu då?
Järnek planterad.
Fyra säckar täckbark utspridd.
Nödvändig surfning på nätet genomförd.
Klockan är nio. Vad ska jag göra resten av dagen? Lockat de stora med en tur till stan för lite handling men än syns ingen av dom till.
Så nöjd!
Om några år kommer jag kunna ta in göna kvistar med klarröda bär till julen. DET kommer kännas mer än lovligt lyxigt.
Köpt en flicka och en pojke så bär kommer det bli. Nu vill jag gå hem och plantera. Fast det får väl bli imorgon, nu måste jag jobba *suck*
Vardag
Själv kunde jag ha haft sovmorgon men en liten människa vaknade tidigt. Meddelade mig glatt att idag, ja, idag ska hon äntligen till dagis!
Åh vad hon har längtat sista veckan. 8 veckors sommarlov är mer än nog tydligen!
Så nu ska vi hitta ryggsäcken, regnkläderna och gummistövlar. Packa ner extrakläder och skriva schema. Vardag. Ganska skönt ändå.
De två stora har dock en vecka kvar i sus och dus. Lite pirr i magen har nog den största - börja högstadiet. Ny skola, nya vänner, nya lärare - allt blir nytt.
Men det blir säkert fort vardag för henne där oxå!
Hur svårt kan det va´?
Har vi tur har hon ätit frukosten klart innan lunch.
Näst sista
Söndagkväll är inget drömscenario dock som platsfördelare - är det någon gång det är trångt så är det på söndagskvällar - bah.
Skönt
Saknar dessa kväller redan - snart är hösten här!
"Om vi hinner"
Ett litet badrum till står högt på önskelistan.
Inte en vinterkräks-omgång till i familjen med bara en toalett! Helst inte iaf....
Nu har rörmockaren tagit bort expantionskärlet (stavning?) i garderoben uppe så nu finns inga "fysiska" hinder längre.
Bara att köra?
Tidsbrist är dock inget litet hinder att ta sig över. Hösten är Martins högsäsong på jobbet, och när han kommer hem är han trött, med all rätt.
Letar hur som helst lite inspiration på nätet. Utrymmet är ytterst litet och ska helst få plats med handfat, toa och en liten dusch. Krävs lite tankekraft... Har lite lust att göra det svart. Fast det är väldigt opraktiskt. Men jag tror tjejerna skulle gilla om jag tog ut svängarna och gjorde något modernt.
Vet iaf hur jag inte vill ha det:
Psykbryts-varning!
Mitt projekt
- 6 kg!
Känns fantastiskt bra och roligt. Nu går det riktigt sakta, ca 2 hg i veckan men vikten har, för första gången på flera år, inte gått upp alls under semestern.
Så jag sitter nöjd när många runt omkring svär över kilon som fastnat under ledigheten.
Jag planerar inte att sluta med den kost jag äter idag. Jag mår alldeles utmärkt. Har även kommit så långt att jag utan större tankekraft kan veva ihop något gott till middag så det blir variation. Det var svårt i början, blev mest sallad till kött och sås. Men igår njöt jag god tacopaj på LCHF vis, jag har lärt mig stuva vitkål (jättegott till stekt fläsk eller korv) och lärt mig göra kesoplättar, (det går att lära gamla hundar sitta, hahaha, har trott mig avsky kål och keso!).
Det är väldigt intressant det här. Läser noga på innehållsförteckningarna nu för tiden - och förfasas över vad det faktiskt finns för konstiga saker i vår mat! Och socker i princip i alla fabriksgjorda produkter.
Jag är glad att mamma lärde mig laga mat från råvaror, så den svåra övergången en del har att låta bli att köpa hel/halv fabrikat har inte varit något problem hos oss. Både Martin och jag gillar att laga mat.
Nu börjar även barnen vänja sig vid alla nya grönsaksanrättningar och har börjat smaka. Bonus! Vi har varit urkassa på grönsaker hemma förut. Sallad, gurka och tomat... Men det finns ju så mycket mer!
Blev lite antisvenskt skrytinlägg - men jag är faktiskt nöjd med vår viktminskning! (Martin har åter kommit i sina favoritjeans!)
Irriterad
Undrar när Lovis tänker sig komma upp och hålla mig sällskap? Nu är en hel kanna kaffe slut och jag vill gärna dra igång vår dag. Fast inte själv.
Martin har sin sista semesterdag och jag hopppas han sover riktigt länge och njuter av den.
Mittimellan-dag
Röris var här, bilade betonggolv (= väckte mig), mätte lite och for sedan sin kos, kommer åter på måndag eller tisdag, jahapp. Trodde han skulle börja koppla ihop saker och ting men där bedrog jag mig, kanske är så när jag inte begriper ett dugg av vad han gör där inne.
Det är väl därför det blir så dyrt, de kan luras hur mycket de vill för vi vanliga människor utan större kunskap om VVS är imponerade ändå - bara det kommer vatten ur en kran.....
Nå.
Lovis har lekt på duktigt under dagen utan kompis - händer sällan men uppskattas mycket när det händer. Detta föranledde att jag pysslat i trädgården (ytterst lite, men ändå), putsat några fönster (dålig resultat, men ändå), samt haft ponnyspekulanter på besök (som inte ville köpa en ponny som visade att hon minsann kan gå på bakbenen med en åtta-åring på ryggen, vilka märkliga krav, eller inte....).
Vidare har jag inte gjort så mycket mer.
Två barn är hos kompisar på övernattning. Det blir nu True blood på riktiga tv´n istället för i datorn i något avlägset hörn i huset (vi tror fortfarande att J och L är små oskyldiga barn som inte tål att se blod och nakenhet, ni behöver inte rätta mig i frågan, jag är gärna naiv i något år till!).
Skönt att få krypa upp i soffan för en gångs skull, det är vi inte så bortskämda med kan jag säga.
Godnatt där ute. Sommarnätterna är ljuvliga nu - glöm inte öppna fönstret före läggdax!
Upp och hoppa!
Det gjorde han.
Han konstaterade typ omedelbart att Martin bilat upp ca tio cm för lite i golvet, så det startade han med. Det skrek i alla element, (någon sorts resonans) så att ligga kvar i sängen var faktiskt otänkbart.
Barnen sover av oklar anledning fortfarande - förstår inte hur det är möjligt.
Själv har jag druckit två koppar kaffe och ska försöka göra något vettigt av dagen. Handling känns högaktuellt att få till.
Trallala, tjoho!
Väldigt rättvis serie. Pojkarna är precis lika söta som flickorna - här: Jason Stackhouse
Mmmmm.... *torkar diskret bort dregel från hakan*
Trög
I eftermiddag ska nya pannan bäras in. Tungt projekt vilket svärfar är inringd för att hjälpa till med. Jag står nog mest och tittar på då tror jag.
Äh, får ta itu med köket, ingen annan har brytt sig om det, trots att jag hoppats innerligt sedan vi åt.....
Hemma
Hyfsad dag på Liseberg igår, inte optimal - på tok för mycket follk. Har aldrig sett sådana köer förr! Även på småbarns-sidan var det grymma köer. Barnen trots allt nöjda och glada och hemresan gick hur bra som helst. Knappt ett gnabb i baksätet.
Lovis frågade bara tiotalet gånger om när vi skulle vara hemma, i övrigt var hon nöjd. Äntligen!
Idag ska Martin gjuta lite golv i pannrummet. Själv ska jag... Ja, vad ska jag göra?
Liseberg
Nu blir det stor frukost - så vi står oss - sen full fart i karusellerna hela dagen.
Dubbelnöje
Vi drar till Göteborg i eftermiddag!
Lisebergsnöje för de små - snosa på (enligt ryktet) knubbig bebis med veck överallt för mig.
Nu ska här städas, plockas undan och sen drar vi iväg. Bilresan är ju inte så kul med Lovis men det får gå, SJ skulle ha en rejäl peng för att med kort varsel ta ner oss med tåg, så de blit utan mig och Lovis.
Söndag
Jobbat min första vecka efter semestern, sex pass på sju dagar. Kallas knappast mjukstart men nu är det gjort iaf.
Fikade med kompisar direkt efter jobbet, skurade sen pannrummet och påbörjade målning. Jodå, ibland finns det driv!
Nu lite vin på altanen, sen en film i soffan. Helt ok som sagt.
Stillhet
Imorse var det inte en enda fågel som kvittrade i gryningsljuset. Innan jag gick på semester var ljudet av småfåglarna nere i skogen öronbedövande. Imorse var det bara tyst. Och dimma över gärdena.
Bara att konstatera, sommaren är över, även om det kommer en och annan soldag till. Behöver jag nämna att jag känner lite sorg?
Vett och etikett
- Lovis, har du trosor på dig?
Inte så sällan får vi sätta på plagget i fråga innan vi kan ge oss iväg på äventyr. För jag är lite konventionell, går man bort har man trosor på sig.
En dag satt Lovis nöjt på toaletten när jag klev in i badrummet.
- Åh, vad fin du är, du har klänning idag!
- Tack hjärtat, svarade jag.
Så var det tyst någon sekund.
- Har du trosor på dig nu då mamma?
Full i skratt lyfte jag på kjolen för att bevisa att så var fallet.
- Bra, mamma, jättebra!, utbrast flickebarnet.
Alla vi vuxna flickor vet ju vad som kan hända när man har klänning, så det är bäst att ha på sig under, det har hon ju lärt oss alla, Marilyn Monroe! Vem vet var fläkttrummorna går?
Segt
Blir ett socialt freak här hemma, funkar ju inte alls att bara vara borta på kvällar. Men belöningen kommer redan nästa vecka, fem dagar ledigt tack vare den inbytta kvällen denna vekan.
Men den här helgen känns seg. Bara lördag och två pass kvar att arbeta. Grrrr.
Sen gillar jag inte min arbetsuppgift just nu. Vill ha patienter att pyssla om, inte lirka in patienter på motsträviga avdelningar eller hitta platser som inte finns. En telefon som det ringer i konstant i fickan, och inte sällsynt får jag de mest konstiga frågor. Och alltid ska jag vara glad och trevlig dessutom!
Men ok, fyra pass kvar som koordinator. Bara att räkna ner och härda ut. Sen får jag ha patienter igen, det är faktiskt det roligaste jag vet.
Oooops!
Det finns förklaringar på allt. Som varför vårt värmesystem har varit hejsan-hoppsan de senaste åren. Varför pannan har kokat mer eller mindre konstant.
När golvet var uppbrutet och Martin lyfte upp en stor ledning mellan pannan och tanken visade det sig att röret hade massor av hål!
Vatten har alltså runnit ur systemet, hela tiden. Nu är det i sig ingen fara för vattenskador då det runnit rakt ner i bärlagret (gruset) under. Det blir mest till att konstatera vad som hänt, och vara tacksamma att den nya rörisen milt tvingat Martin att byta denna gömda ledning. (Martin hade inte jättelust att bila upp golvet som ni förstår!).
Känns bra att veta att vi får nya grejer, i koppar, som inte rostar sönder. Kostar skjortan (givetvis, inget som har med VVS att göra är gratis), men det ska bli fantastiskt skönt att inte ha fler vaknätter med en galen värmepanna.
(Vi har haft fler vaknätter med pannan än med barnen sista åren vilket har kännts en smula bisarrt).
Nästan så här ser vår nya panna ut, fin va?
Efter egen förmåga
Inte för att det är en kvinnosyssla, utan för att jag klarar den bättre än slagmaskinen.
Grymt!
Inför pannbytet behöver det bilas upp ett dike i golvet i pannrummet. Till det används någon gigantisk slagborr. Nyfiken som jag är på det mesta bad jag att få prova. Martin sträckte glatt över handskar, hörselkåpor och munskydd.
Jisses! Jag orkade en halvtimme, med flera små mikropausar för att få bort munskyddet en stund. Det var sanslöst jobbigt.
Men lite har jag iaf hjälpt till, jag har bestämt att det är ett karl-jobb och hör nu maskinen dundra på med Martin som boss.
Han är bra han, som orkar!
Miss
Blir roligt det, att kliva ut till bilen som står en bit bort från dörren. Blöt kommer jag bli, det är ett som är säkert. För de moln som la sig framför solen verkar innehålla en hel del vatten. Regnet fullkomligt vräker ner, det blixrar och smäller, lamporna blinkar.
Får ta och klippa till en svart sopsäck och klä in mig i, det funkar ju!
Solsken
Martin och svärfar ska nu baxa ut den gamla pannan. Ett stort, tungt elände. Hoppas ryggarna håller! Tror inte att jag törs titta på ens.
Hoppas det går fort så Martin slipper vara i pannrummet hela dagen, vem vet, kan vara sista chansen till bad idag. Har inte kollat vädret så noga.
Dax att umgås lite med de delar av familjen som kommit ur sängen, dvs de över trettio och de under fem.
Ledig
Har haft besök av rörmockare, jag har grejat med sten och så har vi käkat middag ihop med grannar. Inte haft tid för något bloggande och har inte lust nu. Så, det var allt för idag.
Så var det dax
Ser framför mig en extremt varm augusti, med uteblivna besök av rörmockaren. Att vi kommer stå där, utan vatten. Inte bara utan varmvatten, jag ser framför mig att vi blir utan allt vatten. Är det extremt varmt går det iofs under en tid att sköta hygienen i Fryken, det har hänt förr, men tvätta för hand i sjön? Njae. Inte så sugen faktiskt.
Jag är pessimist vad gäller yrkeskategorin rörmockare, jag utgår på något sätt att alla är opålitliga. Jag genaraliserar, jag vet.
Tyvärr kan jag inte hjälpa att känslan blivit inlärd med åren, förr hade jag inte sådana tankar (innan jag fick börja vänta).
Vi ska tydligen få en provisorisk liten varmvattensberedare en tid framöver så tanken finns att det kan gå bra, men ja.... Nu är det tydligen dax hur som helst med detta, inte så lilla, projekt.
Arbetare
Efter den otroligt tidiga morgonen igår har jag nu fyra kvällspass. Sommarscheman är som dom är. Men det är ju skönt att behålla sovmornarna ett tag till.
Nu kaffe.
Jag klarade det!
Klockan ringde i morse (alltid så rädd efter långledigheter att försova mig).
Parkeringskort och passerkort fungerade, likaså alla lösenord. Så nu har jag jobbat två och en halv timme och det är en helt ok måndag, än så länge.
Nu frukost. Och med det massa uppdateringar vad som hänt arbetskamraterna i sommar. Lite roligt att vara tillbaka faktiskt.
Igår, idag, imorgon
Tack snälla K och B för att vi fick vara med Er på er stora dag!
Idag är jag förstås trött och seg, som man ska vara efter ett hejdundrande roligt kalas. Ska snart samla ihop mina barn.
Sista semesterdagen, spöregn. Imorgon blir det arbete. Morgontur! Kroppen kommer gå i chock när klockan ringer 5.20