Intensivt
Mina stora barn vet hur de ska göra för att lyckas twista hela planeringen. Gäller att orka tänka alla tankar ett par steg till.
Kanske ska börja med schack? Var urkass på det i högstadiet men nu, som slipad mamma när man alltid måste tänka alla scenarior i minst fem steg, kanske det går bättre?
Nu är helgen redan slut men arbetsveckan blir väldigt kort. Bara en lite sketen dagtur imorgon så är det ledigt sen. Länge.
Någon gång förr har jag tänkt:
"Det spelar ingen roll hur det där arbetspasset går - jag kommer levande ur det" men det vågar jag inte tänka nu. Det är ren ångest att åka till jobbet imorgon. Kollegor grät förra veckan och jag vill inte ha det så jobbigt igen. Aldrig.
Så, jag hoppas att det blir en helt ovanlig måndag imorgon och att jag pigg och glad kör en uppsamlingsrunda (och plockar upp mina barn som spritt sig i hela kommunen) efter jobbet.
Jag tror...
Martins med. Igår kväll rasade all snö på uthus taket ner i vår väg till stallet. Jag och Martin, oberoende av varandra, har fattat beslutet:
Skiten får ligga till midsommar om så är - vi rör det inte!
Flera kubik, tontung snö ligger där. Ivägen. Närmare en meter hög, hårt packad snö. Tack vare att den är packad som betong gör också att den kan ligga. Jag tassar över som en vessla.
Ska bli spännande att se hur lång tid det tar innan det smälter.... Känner en viss uppgivenhet nu.
Hipp hipp HURRA!
En tonåring i familjen, hå hå. Fattar inte att åren går så fort, själv har jag inte åldrats en dag sedan hon kom. En regnig dag, fanns inte snö på¨en fläck den här dagen för tretton år sedan (men det finns det verkligen idag!)
Hon har på morgonen öppnat paketet med en hett efterlängtad kamera och hon sitter nu och stirrar på batteriladdaren, tänk att det tar sån tid att ladda något så litet! Idag kommer vi bli plåtade, får se till att kamma mig och gå med magen indragen hela tiden.
Nya kläder har också provats och små utrop av glädje har hörts. I eftermiddag blir det släkt och fika. Får sätta lite fart, lite städning och annat bör utföras.
En bra kväll
Maten på Valfrid´s var jättegod.
Mycket trevligt sällskap ( ett litet urval arbetskamrater)
Nyktehetsfaktor hög (körde) - vilket borgar för att jag får en bra dag imorgon med.
Men ack så trött jag är. Nu ska det sovas.
Heldag
När det ser bra ut där blir det dags för lite innebandy-match på hemmaplan.
Väl hemkommen därifrån är det dags att piffa till sig.... Ikväll Mia Skäringer med efterföljande tjejmiddag ute på krogen.
Jo jag tackar jag. En dag i sus och dus. Så trevligt! (Och välbehövligt)
Regn...
Det droppar och rasar snö från taken och jag bara hejar på. Nu du, Kung Bore, får du ge dig - våren är här!
Äntligen
Vår chef landade in med världens största godis-skål efter lunch.
- Den har ni gjort er förtjänt av, som ni har slitit hela veckan!
Sånt värmer, att chefen ser och förstår. Hon har själv slitit på golvet idag och ställt in allt annat. Det är en bra chef som gör det.
Nu ska potatisgratängen in i ugnen (fuskat och köpt färdig i påse, orkar bara inte göra egen ikväll, den här veckan har som sagt varit vidrig), filén ska helstekas under tiden som jag planerar att provsmaka vinet.
Ha det gott där ute i stugorna. Här tar vi helg nu. (En helg med massa kul, Mia Skäringer imorgon och Julias födelsedag på söndag, tjoho!)
Hittat!
Martin smålog lite, hade ingen aning om vad det betydde. Han drog till med några grova meningar, vilket förstås var helt fel.
Jag tror det blir sött och romantiskt ialla fall. Sen kan ju han få tro vad han vill att det står.
*Snark*
En dag kvar, personalbrist även imorgon, roligt att veta redan på förhand att jag kommer snubbla ut från avdelningen imorgon med.
En gammal dam tittade skarpögt på mig under en vårdplanering idag och sa sedan:
- Sovit dåligt inatt lilla vän?
Och tyvärr är det så. Hårt arbete får mig inte att sova gott, jag tänker på tusen och åter tusen saker på nätterna. Kanske för att vårt jobb många gånger drabbar psykiskt. hade jag kroppsarbetat (tex grävt diken med spade) kanske jag sovit bättre.
Men nu lyser sömnbristen i hela ansiktet. Blanka ögon och skuggor under ögonen. Och gissa vem som var och tog kort till ny arbetslegitimation idag?
Vi vet..
Katterna har nu börjat frispela inne på allvar. De är rastlösa till tusen. Vanligtvis sover de bara när de är inne (eller gosar med oss i soffan).
Klara började för en stund sedan att försöka döda skinnsoffan. Efter en stund beslutade sig även Figaro för att hjälpa till. Och det är klart, en tre-sits har ju ett imponerande försprång storleksmässigt jmf men en katt.
Och eftersom jag är rätt less på de där sofforna får de hållas. Köper gärna nya om de skulle råka strimla ner dom framåt natten.
JAAAA!!!!
HURRA!!
Vi är väldigt glada här hemma kan jag säga. (Och stolta)
Blä
Idag är en sån där riktigt dålig dag. Vill inte gå till jobbet imorgon. Nu är jag nöjd på den enorma vårdtyngden.
Rymmare
Idag när grannen kom hem kelade Maja med grannhästen över deras staket. När hon fick syn på grannen gick hon hem och ställde sig i sin hage igen.
Hon har på två dager lyckats peta ner den övre linan vid insläppet fyra gånger. När grannen gick efter henne (för att stänga in henne igen) stod Maja och tittade på den undre linan (som hon bara klivit över) som för att tala om att hon faktiskt var innanför sitt staket. Knäppis!
Nu har jag varit ute och kollat hur vi ska trä den övre linan för att göra det svårare för henne i framtiden. Hoppas hon slutar med de här dumheterna för får hon med sig Havanna (som av oklar anledning har stannat kvar?!) och grannens hästar kan det bli farligt om de kommer på att de kan ta fart genom bygden.
Julia och Maja på promenad
Plötsligt händer det
Jag har hunnit laga middag, prata med en kompis i telefon (med endast ett avbrott för att tömma snö ur en mössa) samt fixa stallet.
Känner mig nästan naken när inte Liten hänger mig i hasorna. Fast det är skönt att vara naken ibland =)
Bocka av
Timmarna ska ju göras.
Nu är det bara tre pass kvar denna vecka och ett i nästa så tar jag ett långt lov med flickorna sen. Bara att bita ihop och köra.
Grymt men det går.
Längtan
Juni -09
Igår..... (ingen förändring åt det positiva hållet idag).
Lite glädje
75/76, WIIII!
Bommat endast en huvudstad. Sin fars dotter, helt klart, själv kan jag Norden rätt ok, sen är det stopp.
Martin fick fax från sin arbetsgivare idag. Han har fått nya, utökade arbetsuppgifter. Via fax! Norskarna är bra roliga, hahaha!
(Hoppas, hoppas, hoppas att lönen oxå höjs, det stod ingenting om det i faxet, men jag har handlat idag och behöver lite mer kontanter).
Nu ska jag lämna hemmet en stund, föräldramöte. Ska glädja mig åt lite barnfri, icke arbetande tid i skolans matsal.
Sen blir det OS - medaljregn?
Frusen
Snön faller utanför fönstret och jag tror jag blir galen. Har inte sett så här mycket snö på gården sedan vi flyttade hit 2001.
Det har heller aldrig varit så kallt så länge. Några köldknäppar någon dag så där men i år är det helt otroligt. Nu är det -14, fast att det brukar vara lite mildare när det snöar vanligtvis. Fast i morse var det ju -24....
Lovis håller värmen genom att springa runt och leka, själv har jag stått i pannrummet och målat min trälåda (det var varmt och skönt).
Kaffe får det bli. Och så en dammsugning på det sen. Jag har märkt att det inte bara blir rent, kroppen blir varm + att den blåser ut massa varm luft också! Kanske kan kalla den (dammsugare) kinderägget, hahaha.
Nej, det var ett falskt skratt, jag är faktiskt deppig nu. Och kall.
Burr!
Martin och de stora fixade stallet och tände pannan innan de for men det är fortfarande lite kallt inne. Har letat upp ett par raggsockor, ett plagg jag sällan har på mig, vill helst vara barfota.
Men nöden har ingen lag.
Idag är vi inte inbokade om någon vill umgås. Lite handling bara, bla köpa färg till en trälåda som jag nu tänkt göra vedkorg av. Men då ska den ju vara vit förstås...
Näej
När det äntligen har slutat snöa så blir det kallt så in i *pip*....!
Nu är jag på uselt humör. Lovis studsar jämfota, huvudet dunkar (mental note: gör inte dubbelpass som innhåller natt fler gånger, klara dem aldrig riktigt bra), all värme går till elementen så jag får aldrig duschvatten och Martin har köpt otäcka chips.
Sa jag att det är kallt?
Nämen?!
Mina gardiner i köket är upplagda de där retfulla centimetrarna som de trots 60 graders tvätt inte krymte. Små fina handsydda stygn. Sådana som jag aldrig lärde mig (min vän Nina sydde för hand åt mig i slöjden, jag sydde på maskin åt henne, läraren märkte aldrig något. Däremot har vi luckor i vår kunskapsbank än i dag båda två).
Tack snälla! ♥
Det är mycket nu
Känns verkligen som att det kommer dröja innan det går att dricka vin på altanen och göra ler-soppa i lekstugan. Bah!
Nyvaken
Har ju sovit lite för lite egentligen men det är bäst att vända tillbaka. Man och barn har hållt sig ur vägen så störd har jag inte blivit men tänk om man kunde stänga av kissnödigheten!
Drack absolut ingenting på jobbet efter klockan ett inatt men ändå ska det kissas hela morgonen. Varför?
Nu kaffe.
Sen - snöskottning.
Efter det - ?
Oroad
Det är ingen som sitter på jobbet i varje fall för de jag jobbar med inatt läser inte min blogg (och det går inte heller härifrån pga ytterst taskig uppdatering), så det är någon som sitter i sin stuga som inte kan sova.
Man ska inte titta på sin besöksstatistik på natten. Dumt av mig.
Önskar jag kunde skriva något slagfärdigt och roligt om nu denna vakna tittar in igen, men min hjärna sover. Har nu varit utsläppt en stund och rört på mig men ska nu tillbaka till min post och stirra på en sovande människa i ca fyra timmar till. Roligare kan man ha, det försäkrar jag.
Natt
Natten är ju här och just nu tror jag inte att den kommer ta slut. Jobbar man med människor så kan allt hända, i det här fallet blev det dubbelpass. (Kväll/natt)
Spelade inte mig så stor roll, skulle ju ändå ha sovit här, nu kan jag åka hem och sova imorgonbitti och samtidigt få en peng extra för min otroliga flexibilitet *flin*
Är nog mer snål tror jag. Eller smart. Är ju jättebra att tjäna pengar när man ligger hemma och sover, eller hur? Önskar att det kunde vara så allltid, men det gäller bara dubbelpass på helg. Och det händer i sanning inte ofta!
Tur det för seg i hjärnan på väg hem kommer jag att vara, men det gör inget. Får en fin belöning i mars.
Den som lever....
När jag parkerade vid sjukan var det redan rejält med snö på parkeringen. Har en otäck känsla att det kan bli lite otäckt att få ut den därifrån imorgon, när den stått mer än ett dygn i snöoväder. Men jag tar det då.
Jag undrar jag hur det ser ut imorgon. Den som lever får väl se.
Efterklok
Martin ramlade över en snöslunga "till ett väldigt bra pris - en chans vi aldrig får igen!" (Från ett dödsbo, inte stulen om någon trodde att det var en bakluckeaffär).
- Nej, nej och åter nej, sa jag. (Martin är med i en speciell klubb Mest prylar när man dör vinner, han måste bromsas ibland).
- Vi ska ha en gräsklippare i första hand, vi har aldrig ägt någon vettig någonsin och det är mer gräs än snö i vår del av världen, fortsatte jag helt ovetande i oktober.
Nu när jag tittar ut undrar jag om vi någonsin kommer få se gräs igen. Och den där snöslungan. Åh vad jag vill ha den! Men det är säkert någon annan som är överlycklig för sitt köp.
Men jag är inte bitter!
Illa
Två ord som jag inte lagt så stor vikt åt i mitt liv men som jag nu vet allt om. Allt.
På väg till stallet i morse fanns det så stora drivor att jag fick krypa igenom. Det var midjehögt och (på vissa ställen knappa centimetern!) jag var tvungen att komma fram.
På andra stäckor pulsade jag i mer normalahöga drivor, dvs knähögt och stövlarna fylldes med snö. Då började jag inse att den arbetsoverall jag har i stallet (som är ful, reklamfinansearad men varm) saknar snölås i bensluten och jag nu vad de är bra till.
Ni som läste inlägget igår, om den snöskottande mannen kan jag säga att jag närmar mig det status han hade vid jul.
Har stora funderingar hur jag ska ta mig från jobbet ikväll - och imorgon bitti för det finns ingen ljusning i väderleken närmaste dygnet. Räknar med att jag tar mig till jobbet mitt på dagen ändå.
Baksidan
Vägen till stallet. Syns dåligt (allt är liksom vitt!) men första drivan är lika hög som svansen på julbocken (som står 50 cm högre än gångvägen).
Kan vara jag....
En snöskottares dagbok
9:e December
Vi vaknade upp till en underbar matta av kristallvit snö, som täckte varenda centimeter av landskapet. Vilken fantastisk syn! Finns det något vackrare ställe i hela världen? Att flytta hit var det bästa jag någonsin gjort.
Jag skottade för första gången på flera år och kände mig som ung på nytt. Jag skottade både vår uppfart och trottoaren. I eftermiddags kom snöplogen och fyllde trottoaren med snö igen och blockerade uppfarten, så jag fick ta en vända till med snöskyffeln. Vilket underbart liv.
12:e December
Solen har smält all vår fina snö. Vilken besvikelse. Min granne säger att jag inte ska oroa mig, vi kommer absolut att få en vit jul. Ingen snö på julen skulle ju vara förskräckligt! Harry säger att i slutet på vintern kommer vi att ha så mycket snö att jag aldrig vill se snö igen. Jag tror inte att det är möjligt. Harry är en trevlig människa. Jag är glad att han är vår granne.
14:e December
Snö, underbara snö! Det kom 20 cm i natt. Temperaturen hade sjunkit till -20. Kylan får allting att gnistra. Vinden gjorde mig lite kall, men jag värmde upp mig med att skotta uppfarten och trottoarerna. Detta är livet!
Snöplogen kom tillbaka i eftermiddags och begravde allt i snö igen. Jag insåg inte att jag skulle behöva skotta så här mycket, men jag kommer verkligen i form på det här viset.
15:e December
50 cm till. Sålde min van och köpte en fyrhjulsdriven bil i stället. Köpte vinterdäck till frugans bil och två extra snöskyfflar. Frugan vill skaffa en vedspis utifall elektriciteten skulle sluta fungera men jag tycker det verkar löjligt. Vi bor ju faktiskt inte i Alaska.
16:e December
Snöstorm i morse. Föll omkull på isen på uppfarten när jag saltade. Ont som fan. Frugan skrattade i en timme...Roligt..
17:e December
Fortfarande långt under noll grader. Vägarna är för isiga för att man ska kunna ta sig någonstans. Det var strömavbrott i fem timmar. Inget att göra utom att stirra på frugan och försöka att inte irritera henne. Vi skulle nog ha köpt en vedspis, men det erkänner jag inte för henne. Jag hatar när hon har rätt. Jag kan inte fatta att jag fryser ihjäl i mitt eget vardagsrum.
20:e December
Elektriciteten är tillbaka igen, men det kom 35 cm till av den där vita skiten i natt. Mer snöskottning. Det tog hela dagen. Snöplogen kom två gånger idag. Försökte hitta en grannunge som kunde skotta, men dom var upptagna med att spela hockey sa dom. Jag tror dom ljuger. Ringde till den enda järnaffären i trakten för att fråga efter en snöslunga, men dom var slut. Dom får kanske hem fler i mars. Jag tror dom ljuger. Harry säger att jag måste skotta annars kommer kommunen att göra det och sedan skicka mig en räkning på jobbet. Jag tror Harry ljuger också!
22:a December
Harry hade rätt om att det blir en vit jul. Det föll 32 cm till av vit jävla snö inatt och det är så inihelvete kallt att det antagligen inte kommer att smälta förrän i Augusti! Det tog mig 45 minuter att klä på mig och gå ut och skotta i morse, sedan blev jag pissnödig. När jag klätt av mig, pissat och klätt på mig igen så var jag för trött för att skotta. Försökte hyra Harry att ta hand om snöröjningen resten av vintern eftersom han ju har en plog på sin lastbil, men han säger att han inte har tid. Jag tror att den jävla skitstöveln ljuger!!
23:e December
Bara 5 cm snö idag. Det är nollgradigt nu. Frugan ville att jag skulle juldekorera huset i morse. Är hon helt jävla slut eller? Varför sa hon inte det för en månad sen? Hon säger att hon gjorde det men jag tror fan kärringjäveln ljuger!
24:e December
15 cm. Snön har blivit så jävla hårt packad av snöplogen att jag bröt av skyffeljäveln. Tror jag fick en hjärtattack också. Om jag får tag på han som kör plogbilen så ska jag fanimej ta tag i pungen på han och dra han genom snön! Jag vet att det jävla psykot gömmer sig runt hörnet och väntar på att jag skottat färdigt, sen kommer han i 100 knyck och plogar igen allt.. Tanten ville att vi skulle sjunga julsånger medans vi öppnade julklapparna men jag var för upptagen med att spana efter plogbilen..
25:e December
God jul. 50 cm till av förbannad jävla snö!!. Blev insnöad. Tanken på att skotta får mitt blod att koka. Gud vad jag hatar SNÖ!!! Plogbilsföraren stannade till idag och frågade hur läget va, jag slog till den jäveln i huvet med skyffeln...
26:e December
Fortfarande insnöad. Vad fan skulle jag flytta hit för, jävla håla!! Och allt var HENNES idé.. Hon går mig på nerverna...
28:e December
Fortfarande insnöad. Satmaran gör mig galen.
29:e December
25 cm till. Harry säger att jag måste skotta taket annars kan det rasa in. Jävla dumskalle, tror han att jag är helt sänkt eller??
30:e December
Taket rasade in. Plogföraren har stämt mig på 1 miljon för att jag slog honom i huvet och kärringen har åkt till sin mamma...
31:a December
Eldade upp hela jävla hushelvetet.. Ingen mer snöskottning här!!
8:e Januari
Jag mår så bra. Jag älskar dom här små pillren dom ger mig men varför är jag fastbunden i sängen?
"När jag blir stor..."
- Vad luktar det?, undrade hon och sniffade vidare och likt en jakthund åkte till slut näsan ner i mitt glas med Dooley´s.
- När jag blir stor, då ska jag också dricka sånt här! Åh vad det luktar gott!
Smakar lika gott som det luktar säger jag som är stor och får smaka.
Jag och sport
Jag har alltid älskat att titta på skidsport. Såg nästan alltid på friidrott också förr i tiden, innan jag träffade sporthataren och gifte mig med honom. Kan säga att han sov gott i går när Anja tog sin medalj och när Kalla tog sitt guld, och jag och två flickor stod i soffan och skrek, sa ha i från köket:
- Vad bra, vad gör hon?
När jag låg med värkar och födde Julia, tror det var VM, gick femmilen. Orkade inte under några som helst omständigheter sitta i dagrummet men följde det i radion. Hela dagen.
Genom åren har mitt sporttittande tunnats ut. Mycket pga barn som inte vill se sport och om jag ändå tittat har jag blivit störd. Konstant störd i typ 13 år. Då har jag tyckt att det varit bättre att inte börja följa vasaloppet eller andra längre arrangemang.
Däremot vill jag inte utöva sport. Inte någon alls.
Ikväll blir det TV krig. Jag vill ( läs SKA) se OS, Martin vill se film. Hmmm. Det blir säkert skilda soffor ikväll.
Respekt
Såg hennes flygtur genom luften i förrgår och är mycket imponerad att hon över huvudtaget vågar åka i samma backe som kunnat kosta henne livet.
Respekt. Hatten av.
Ledig
Har varit ute och mockat och är nu inne igen och väntar på hovslagaren. I övrigt har vi absolut ingenting inplanerat idag utan jag planerar mys, mys och åter mys!
Jag tror Lovis planerar att leka med grannpojken och vem vet, kanske det vankas kaffe i grannstugan även för mig?
Vore det inte för att det snöade vore dagen perfekt men man kan ju inte få allt här i världen.
Mutor
Vårt TV-rums bord håller på att rasa ihop till tändved. Jagade runt i inte mindre än fem möbelaffärer igår före jobbet och det fanns inte ett enda som kan fungera i vårt lilla minirum. Inte ett enda, inte ens ett för dyrt!
Det ska vara långt, smalt, vitt och icke modernt. Omöjligt.
Ritade ett bord förut åt Martin. Han hummade och gick upp och satte sig med Linns dator. Kan ändå vara så att det rullade igång ett par kugghjul däruppe i huvudet på honom. Frågor som:
- Får det vara si eller så?, fick mig att tro att det är möjligt att han plockar lite i brädhögen. En annan dag då men det får jag väl tåla.
Seg
Haft två patienter som använt klockan på ett sätt som fått mig att tro att de tränat för att vara med i Jeopardy. Spring, spring, spring för att mer eller mindre bara stänga av, ständigt bli avbruten i det man borde göra.
Jag blir trött i huvudet av sånt. Och sliten. Till och med en av personalen i kiosken påpekade att jag såg trött ut när jag var nere och köpte korv med mos till lunch. Då är det illa.
Nu ska jag snart njuta lite ledig kväll. Inget vin, har fått gå på panodil idag för att orka. Men en liten thékopp framför OS kan ju fungera som omväxling.
Fel?
Figaro la sig demonstrativt över mina ben för att hindra mig kliva ur sängen och den omtanken värmde denna arla morgonstund.
Fast jag fick gå upp ändå.
Bittert
Att jag aldrig lär mig!
Lovis ville absolut gå upp redan 6.45. Med milt tvång låg hon kvar till 7.30 men inte ligger hon tyst och still inte.
Men jag har trisslotts mantrat i huvudet - Plötsligt händer det. Och då ska jag vara beredd.
Namnsdag
Vi är väldigt glada i den här familjen att så många är nötallergiker, nu för tiden är det ingen konst att få vaniljkräm ist för mandelmassa emellan. Det tycker vi är mycket godare. Mumma!
Förändringar
Nu har vi ju inte mer än två alternativ på möblering i köket, (men det är mer än många andra ändå!) men att vrida bordet ett kvarts varv känns väldigt uppiggande så här på en tisdag.
Tycker vi, i GöraOmAlltNörd-familjen.
Spår....
På de mest oväntade ställen glimmar det till av gudomlig renhet.
Igår morse till exempel. Då blev jag nästan bländad när jag öppnade badrumsskåpet. Varje hylla var kliniskt rensad från damm och intorkade tandkrämsrester.
Idag var jag tvungen att krypa in under köksskåpet och fylla på diskmedel. Ännu ett (för mig) bortglömt hörn hade fått se en trasa med rengöringsmedel.
Det är spännande att se vad hon mer hittat på, även om jag har svårt att förstå hur hon hinner med. Hon har ju faktiskt haft hand om barnen också!
Tack snälla svärmor för de blanka ytorna i mitt hem, jag är så tacksam! (Och för barnvaktandet förstås, utan dig hade det ju aldrig gått. Bara du känner till värmesystemet i detta hus och vågar vara här mitt i vintern!)
Snökaos...?
Det var det stora samtalsämnet på stadens gator och torg. Det var tjugo år sedan de sist såg snö i den staden. (Ännu en anledning att älska Rom, snö vart tjugonde år skulle jag kunna leva med).
Så här mycket snö var det när det var som värst (då hade det snöat i kanske tre-fyra timmar). Den bussresa vi gjorde som skulle ta ca 35 minuter tog två timmar. Rommarna som i vanliga fall kör som om de hade själva djävulen efter sig, blev fullständigt lamslagna och stod i princip still i trafiken.
Ni ser ju vilken extrem halka det är utanför bussfönstret.... Här kryper vi i ca 15 km/tim. (På 110 väg ska kanske tilläggas)
En annan rolig upptäckt för busschauffören var det där med fläkt. Eller att han borde veta hur man använder en fläkt/defroster. Hela framrutan immade igen så T fick snällt stå hela resan och torka rutan, så den stackars unga pojken som körde (som säkert inte ens var född sist det kom snö) kunde se lite av vägen.
Ja, det är ju minnen det här med, eller hur?
Vardag
Upp och hoppa och iväg till arbetet. Trots min underbara minisemester hade ingenting förändrats där, allt var som valigt.
Tryggt.
Sen hem och greja i stall och i grytor. Nu kunde man ju tro att lugnet skulle infinna sig efter det, att kaffekoppen skulle avnjutas i stilla frid.
Men nejdå. Skidåkning och skridskoåkning under veckan i skolan har drivit ut Martin och två barn ut i uthusen för att få ihop prylar. Även en viss telefonaktivitet har påbörjats för att få ihop skridskor.
Vi hyr slalomprylar till barnen när vi är iväg. Vi insåg tidigt att det är en liten utgift jmf med att köpa nytt varje år - de växer ju som ogräs!!
Skridskor brukar vi ha, i år har någon miss i planeringen dykt upp. Håhå jaja. Det löser sig väl framåt natten....
(Och jo, skolan skickade meddelande om den här veckan för... jättelänge sen. Vad vi tänkt på i? Inte skidor och
skridskor i varje fall, uppenbarligen. Och tiden går ju så fort! När vi fick lappen var vecka 6 flera ÅR bort i tiden.)
Alla hjärtans dag...
Försäljaren erbjöd sig sedan att ta kort på oss när vi stod i trappan.
- Kiss. Kiss!, uppmuntrade han.
Martin var spänd som en fjäder och sa:
- Nu springer han med Linns kamera, var så säker!
Men inte då, han gick glatt fram till Martin med kameran och passade på att ta betalt för blommorna, hahaha!
Martin muttrade sedan över de där rosorna. Jag var mer bekymrad om de skulle klara den hårda hanteringen. Innan vi var tillbaka på hotellet hade de promenerat närmare en mil, varit med på restaurang och som slutkläm var det minusgrader.
I foajen på hotellet stod en klunga engelska resenärer. Både damerna och herrarna gjorde utrop när jag kom in med mina rosor. Martin sträckte lite på sig och talade stolt om att kvinnor ska ha rosor. Så det så!
(Hade det inte varit för den romatiske italienaren hade jag inte haft några rosor, det är jag säker på).
Och klarade sig gjorde dom. (En av engelsmännen undrade dagen efter vid frukosten då jag hade förklarat min oro över överlevnaden för dem kvällen innan). Jag berättade dock inte vad vi gett dom för medicin...
Kartmissen
Sikten var två sevärdheter:
* Petruskyrkan (med x- antal sevärdheter på insidan)
* Sixtinska kapellet
Hade dagen innan pratat om detta med en medresenär och hon sa att hon varit vid sixtinska kapellet vid lågsäsong och att kön in bara var två timmar då. Detta var jag nöjd med då det i alla guider står att kön lätt kan vara 6-8 tim....
Så:
Petersplatsen. I nedre delen syns kön till säkerhetskontrollen för att gå in i kyrkan, ca 20 minuter när vi anlände, den blev långt mycket längre sen.
Och så stod den där, nästan på en gång när vi kom in. Michelangelos Peita. Så andlöst vacker.
Efter att ha strosat runt i Peterskyrkan någon timme (ja, även Martin fann ett visst intresse!) var det dags att titta efter kön till kapellet. Vi hittade den inte någonstans, magen började kurra så det blev så att vi åkte därifrån.
Parentes:
På hotellet sen pratade jag med min nya bekantskap som berättade att vatikan museet låg på baksidan, man var tvungen att gå runt kvarteret. Förbannade mig själv för att jag inte sett över det hela mer noga men ja, Rom byggdes inte på en dag, kan därför inte se allt på en dag heller.
Men det blev bittrare.
En annan tjej som var med frågade om vi gått in i kyrkan i vatikanstaden. Själva struntade de i det när de såg den långa kön (20 min) och gick runt allt. Där hade de hittat ett öppet museum, ingen kö alls, så de såg något häftigt målat tak och några stora väggmålningar......
(Jag tror inte hon hade en aning om vad hon såg, det är det som gör mig mest bitter! Jag får väl åka dit i februari nästa gång med så jag oxå slippen kön...)
Som sagt, vi lämnade Petersplatsen för att få mat, ner i Metron och rakt genom centrum till andra änden.
Tro mig - det gick inte att sitta närmare Colosseum än så här och äta samtidigt! Maten var inte god men så är det ibland! Utsikten för mig var överväldigande! (Snygg karl OCH 2000 år gammal stenbyggnad..)
Sen strosade vi runt lite löst resten av eftermiddagen. Vi har gått i detta Rom så mina ben, fötter och höfter värker. Men det var det värt! Vilken vacker stad.
Grönska - trots snöstormen dagen innan!
Fontana di trevi - såg vi flera gånger, det är svårt att läsa karta!
Jätten
I Italien finns väldigt mycket fina kläder. Inte bara deras märkesprylar utan jag gillar deras stil helt enkelt.
Tyvärr är klädes-shopping i Italien till för de i storlek 34/36. Max.
Köpte mig en kofta.
- One size fits all, sa den malige expediten med ett leende. Jag log inte tillbaka. Men sen förlät jag honom den plumpa kommentaren när han sa att den blå koftan "gick väldigt vackert till mina blå ögon". *Suck*
Dessa italienare, de kan smicker!
Rom
Måste tillbaka snarast, har så mycket kvar att se. Har nog kanske sett en promille av vad staden har att erbjuda.
Har mest bara positiva åsikter om staden. Mycket gästvänlig. För vår skull, så vi skulle känna oss som hemma, kom det första snöovädret på 20 år.... (Tack alla romare för det).
Jag ska skriva ner allt de närmaste dagarna, ska bara gosa lite med familjen (även om de efter presenterna inte gjort så stor affär av att vi är hemma).
Okej
Tänk vad snopet om vi glömmer dom!
Nu blir det till att gå ut i solen en stund. Är så trött att jag bara vill gå och lägga mig men det går ju inte alls det. Lovis vill ha full fart hela dagen så det gäller att hålla koffeinhalten på hög nivå. För att orka hänga med.
Hitta motivation
Martin ringde förut.
- Jag packade mitt igår, du har gott om plats att packa ditt idag.
Orka.
Jag vill bara ta med tandborsten. Har ingen lust att packa, fast resväskan är ny och fin. Är så trött. Har faktiskt lagt ner nässpray och ipren i min lilla necesär, kommer behövas. Något är på gång.
Handlat har jag förstås gjort, det finns det alltid motivation till!
Nya promenadskor. Klacken är riktigt snäll för att vara jag.......
Gillar REA. Halva priset är nog tycker jag. Nöjd med de här!
Har även köpt två Snickers (bot mot akut sjunkande blodsocker), en dricka och tuggummi.
Ska bara packa ner.... Får ta lite kaffe först.....
Sovmorgon
6.15 kom det krokodiler och bet i Lovis ben, hon var rejält skakad och kunde inte somna om. Häpp.
Uppe är vi, trött är jag men inatt far vi. Har känslan att jag kommer lära mig sova på bussar inatt, en färdighet jag saknat i alla år.
Phu.
Var gråtfärdig innan jag fick gå hem. Vid flera tillfällen hade jag ingen kontroll och kände tacksamhet att ingen blev riktigt sjuk mitt i röran.
På väg hem ringde min avlösare. Jag hade missat kvällstabletterna till en patient. Vid de tillfällena vill man skjuta sig i foten men tröstar mig med att kollegor alltid dubbelkollar varje skift och det kunde absolut ha varit något värre.
Men nu är det ledigt som gäller.
Fixa
Gärna ett par skor, behöver ett par snygga men ändå promenadvänliga. Har mina goretex-kängor här hemma men det känns inte riktigt bra att möta våren i dom.
Övriga skor i garderoben är åt det BMI-sänkande hållet och är lite jobbiga att traska runt i en hel dag. Särskilt som de ska på även kvällstid i flera dagar.
För gå räknar jag med att göra. Sjäv om det är så att Martin inte har lust att titta på takmålningar, ruiner och fontäner.
-18
Nu är det kallt även här inne, trots att vi lyckats få både tank och panna glödgande varma utan kok (!) innan läggdax.
Så nu är det bara och vänta att morgonens brasa börjar värma, tills dess är det filt som gäller vid soffmyset.
Roligt
Tillslut fick jag ur henne vilken film de sett:
"Snoppar, snippor och kärlek"
Det drar ner stora skratt att visa sånt för ungar runt tretton. Nästa vecka ska de se mer film. Julia skrattar redan.
Måndag, blandat.
Julia har idag träffat bildlärarna från högstadiet. De ansöker med sina bilder till bildklassen och Julia hade fått beskedet:
- Du har inget att oroa dig för!
Så glad och stolt är jag förstås (med all rätt!) Jättekul om hon kommer in i bildklassen. Tillvalet i spanska känns mer ovisst - där lottas (?) platserna utan hänsyn till ev pluggintresse eller språkbegåvning (självklart är Julia även duktig i både svenska och engelska!).
Nu har jag skrutit klart. Dags att laga mat och äntligen få umgås lite med äkta maken. Vi sågs som bekant bara ett par minuter igår.
Nästan!
Martin rullade in sin resväska i hallen, blek, rödögd och tuggummi-tuggande.
Lovis fullkomligt sprang ner honom och började överösa honom med de miljoner ord hon hade att säga honom.
Log mot min man, tog bilnycklarna och for till jobbet. Bakis eller inte - nu är hon hans!
Slut
För en stund sedan sa hon:
- Åh mamma, vi kan väl gå ut? och så tittade hon på mig med sina barnaögon.
Självklart (solen skiner och det såg trevligt ut även i mina ögon). På med allt, dubbla vantar (de tjocka är kvar på dagis), bylsa på vinterskor och ut.
Halvvägs till brevlådorna kom det:
- Jag är kissnödig.....
In igen, av med precis allt. Nu vägrar jag sätta på allt igen. Jag är så trött på vinterkläder att jag kan spy, trött på småungar som inte kan kissa INNAN de går ut, trött på att vara hemma.
Mitt tålamod är kört i botten efter de här dagarna. Jag behöver semester!!!
Javisst ja, det har jag ju snart...! (Tillsvidare nöjer jag mig med jobbet som tillflyktsort).
Söndags morgon
Tre arbetsdagar, sen en ledig. Efter det - Rom.
Nu har jag börjat längta.
Fast nu är det dags för morgonbestyr. Liten ska ha frukost (hon sov ända till 8.20 och började bums leka med sina hästar), stallet ska mockas, jag ska försöka att räta upp mitt utseende före jobbet.
Har gått omålad, oborstad och slashasig här hemma sedan i onsdags!
Signerat hyss
Visserligen uppochner/baklänges men så många deckare har jag läst att jag knäckte det. *Flin*
Energiöverföring
Jag kom på en utmärkt idé!
Alla som tycker att vardagen känns trög, att det är vintersegt och tyst:
Hämta hem energin till er! Får hon bara mat så tar jag ingen övrig avgift. (Kan till och med ställa upp på hemkörning, men det gäller inte bokningar som gäller mindre än 24 timmar).
Liv och död.
Tog in dem på tok för sent i höstas, de hann drabbas av både höstregn (röta i krukorna) samt några frostnätter.
Fast fiskarna lever!
Det var mödan värt att gräva fram källartrappen att få reda på det. Dom är ju lite dyrare i inköp än nya blommor så det var väl rätt art som dog.
Enkelt
Hämtade en flicka till, en liten kusin, så nu är jag i princip barnledig. De är ganska duktiga på att prata båda två så det hörs vart dom är och roligt har dom.
Så jag får sitta här ifred med mitt kaffe och min dator.
Planering
* Sätta på en overall och värsta vinterskorna
* Vistas i minusgrader ca 15 minuter
* Tända pannan när jag väl kommit in.
Tog vara på tiden. Blundade ju för att försöka somna och målade upp bilder av trädgården. En lite annurlunda mot vad jag har.
Byggde upp plank, planterade klätterrosor, ett träd fick plats och lite stenplattor förstås. Minns att jag någonstans i tanken: - Måste få Martin att inse hur bra det kommer bli, somnade.
Gissa vad?
Då kom Lovis! Pigg som en lärka om våren. Vad går hon på?
Lördag
Blev inget av det där konstiga igår. Kanske var det den tidiga läggningen av mig själv som gjorde susen. Skönt iaf, var rädd för magsjuka en sväng.
Idag:
Ingen aning.
Illa!
Kroppen och huvudet känns som om jag druckit ur en hel baginbox, men jag har inte ens tittat på vinet.
(Oj, vad stor text det blev.. vad hände? Undrar om det kommer bli så för er med?)
Matförgiftad av pizzan? (Barnen känner inget men vi hade olika sorter).
Snedtändning på thé?
Vill bara gå och lägga mig men det går nog inte, tre barn är uppe, bara Liten är i säng.....
Höga höjder...
(Jag förvarar dem högt efter en incident för ca elva år sedan när jag hittade Julia med rödmålade ben, en hel flaska klarrött hade gått åt. Hon hade målat hela benen... Jag var livrädd att hon skulle få en chock av all remover jag skrubbade henne med, hon var ju så liten!)
Ändå hittar jag Lovis här vid köksbordet med tre flaskor.... Duktig har hon varit, lagt papper under varje flaska och när jag kom in i köket sa hon;
- Vad bra att du kom, nu får du hjälpa mig att måla!
Jag förstår inte hur det gick till. Även om hon stått på handfatet borde hon inte ha nått. Men barn.... Ja, de klarar allt!
Pluspoäng
Varför måste man vänta tills det blir mörkt?
Har även köpt med favoritkexen och favoritosten hem så just nu står jag på ungarnas topplista. Vi får väl se hur länge det varar men kanske hela kvällen om jag har tur! (Det är ju då kex och ost ska fram).
En hel del annat gott finns oxå, Polly, chips, dipp, Riesenkola... Mmmmm.
Vi tjejer vet hur man roar sig, helt klart.
När jag klev in med pizzakartongerna förut, utan förvarning, mitt på dagen, hade tjejrna precis kommit hem från skolan.
- Pizza? Nu?, undrade de.
- Japp, pappa är ju inte hemma!, svarade jag och de garvade gott.
Det är en vedertagen tradition att vi frossar i allt när han är borta. Och jag vet att han inte misstycker, han får ju både hotell och restaurang.
Tjoho!
Pratade med chefen och vi har äntligen fått en egen doktor igen. (Vi har varit utan egen avdelningsläkare i snart ett år och det tär att ha veckans doktor). Vi får en av de bäste CSK har i sin stab. Vi gillar honom - han gillar oss.
Vi har en suverän avdelning och nu kommer den bli ännu bättre.
Våren!!!!
Genom ljudet av både disk och tvättmaskin kom några välbekanta toner utanför.
Öppnade altandörren på glänt och visst var det så!
-"Tittitut, tittitut, tittitut!", kvittrade talgoxen (tror jag, är väldigt okunnig om fåglar!) glatt uppe i rönnbärsträdet.
Det är en bra dag!
Likheter
Tänker inte bara på blöjor och stundtals oacceptabelt socialt beteende utan den där glömskan.
Att glömma bort att äta när tallriken står framför näsan tex.
Lovis får jag påminna om och om igen då hon försvinner in i sin egen värld och den där frukosten hinner nästan torka bort innan hon är klar.
Minns en gumma jag hade i hemtjänsten i flera år som inte tog en enda tugga utan att bli påmind. Som tur var hade kommunen råd med den lyxen på den tiden att ha en person sittandes hos en gammal i en timme vid varje måltid så hon inte svalt ihjäl.
Hade det varit nu skulle skelettet slitit hennes skinn inifrån.
Men nu har snart Lovis petat i sig sin frukost i alla fall. Tog bara 45 minuter idag. Och jag har påmint säker 30 gånger:
- En tugga till!
Fredag
Martin far till stockholm på något jippo och jag och tjejerna ska rå om varandra. Har faktiskt föräldraledigt!
Undrar om vi ska ha köpepizza ikväll?
Eller om vi ska ha den imorgon kväll (då vi oxå är själva)?
En del godis behöver vi i alla händelser ha. Och helst inte en enda snöflinga eftersom snöskottaren åker bort.
Min rygg är öm som bara busen och jag vet knappt hur mockningen ska kunna fungera idag.
Det blev ett mixat inlägg! Så blir det ibland..... när det är en rörig hjärna som skriver.
Onödig pryl
(Förrester vibrerar min mascaraborste varje morgon som jag inte druckit kaffe, kallas abstinens, hahaha!)
Har någon provat dessa nya vibrerande produkter? Märks det någon skillnad? Den största frågan av alla i så fall:
Blir det bättre?
Blodsmak
Har hackat utanför stalldörren så den går att öppna ordentligt. (Hackandet i den frusna marken skickade fina stötar upp i axlarna så där är jag bra öm nu). Jag har lyft packad snö tills det kom blodsmak i munnen och jag har inte ens gjort hälften.
Jag vill ha snöfattiga vintrar med barfrost. Det här är det värsta jag vet - alla kategorier.
Från köksdörr till stalldörr är det 45 meter (vi mätte när vi la ner vatten för 3 år sedan). Jag har skottat 20 m och är helt färdig. I drivorna är det över 80 cm djupt.
Just nu önskar jag mig en villa i samhället där det är tre meters garageinfart och en liten väg till brevlådan. För er som aldrig varit här kan tilläggas att vi har en lika lång väg till, som går till garaget. (Men Martin tog det värsta på den igår, den blir inte lika igendriven heller).
Ordval
Så hör jag hur det rasslar till och en drös åker ner på golvet.
- Åh nej! ..... eller.... jag skiter väl i dom då!
Ganska tuff tjej....
Ja, se det snöar...
Blä.
Och det kommer fortfarande flingor, tack och lov i mindre mängder än igår. (Än så länge, hör ni pessimisten?)
*Gäsp*
Så ni får leva i ovisshet för jag ska gå och lägga mig. Intensivt och roligt har vi haft medan vi barnvaktat grannungarna iaf, och jag har bytt blöja, med nr 2 i, två gånger. Takterna sitter i, jag kan än!
Sur
Övertid och innebandyträning gör att han ännu inte satt sin fot här hemma. Vilket skulle behövas med tanke på all snö.
Jag har inte kunnat göra ett dugg åt den (snön) på hela dagen. Det har blåst så de få försök jag gjort med skyffeln har varit helt osynliga efter en timme.
Där plogen har gått har det drivit igen totalt efter en timme. Suck. SUCK. Jag vill inte ha mer vinter nu - det räcker!
Men jag har tvättat undan och storskurat badrum så jag har inte varit helt sysslolös på insidan.
Töntig?
Icke.
- Jag är på väg till Lindesberg, jag har faktiskt sett snöplogarna!, svarar han, inte ett dugg bekymrad.
Men jag avskyr att ha honom ute på vägarna när det är vinter. Det spelar ingen roll att han är en bra bilförare med bra bil och bra däck. Vad har de han möter för respekt för väglaget?
Nu vill jag bara skruva fram klockan så han kommer hem!
Ego?
- Och nu är snöovädret på väg in i landet.... säger kvinnan.
Dåligt uppdaterad hon. Kaos sedan i går kväll i hela södra sverige. Men visst, det är på väg in till Stockholm under dagen. Men är det hela svea rike?
Tycker att de som sänder i media borde ha lite sörre världsyn.
Här har snön kommit igång på allvar. Ska nu följa mina domedags-tankar och fylla på med ved inne (till vedspisen) samt ladda ljusstakarna.
Måste även fylla på med vatten i alla hinkar så hästarna har sitt i händelse av långt strömavbrott. (Vi kan dricka mjölk som nu finns på plats igen).
*Grin*
Men han köpte inte mjölk!
Sen vi fick barn (snart tretton år nu) har vi inte kunnat gå in i en affär utan att handla med just mjölk. Så hur är det möjligt?
Ut i stormen således. Tyvärr ligger det inte någon närbutik precis runt hörnet här. Nejdå, vi har en och en halv mil till närmaste affär. Kul, jättekul. Not.
Inte rättvist
Men jag är missnöjd med vädret. Det är inte rättvist att jag som hatar snö ska bli så hårt drabbad! I morse när jag tassade ut till hästarna fick jag vid ett tillfälle vada upp till låren i snö.
(Ni som läst här ett tag kan nog lista ut på ett ungeför vad för slags ord jag muttrade längs vägen).
Fair Play
Bara att hålla tummarna för lilla Tolita!
Tidig kväll
Har grus i ögonen, ont i benen och ryggen. Varm dusch hjälpte dåligt. Jag har varit mer sliten än Lovis hela eftermiddagen. Jag gick liksom och väntade på att den där febern de hittat på dagis skulle dyka upp här men icke. Inte en vilostund på heeeela dagen.
Så nu kryper jag ner i sängen. Och hoppas på att kväva vad det nu än är som gjort mig så infernaliskt trött i sin linda.
Sov så gott.
Dagens fiasko
Lovis och jag har pärlat och så sitter pappret kvar på baksidan efter strykning! Kan man stämma någon? Klaga hos konsumentverket?
Det här hände aldrig på den tiden då Julia och Linn var små! Lyckades stryka flera hundra plattor utan att pappret fastnade.
Titta noga på den undre, förstår att hon är nöjd och ville spara. Det ÄR verkligen ett mönster.
Små panik
Skulle ha handlat på vägen hem men fick skynda till dagis. Öppnade kylskåpet och det fanns inte ens mjölk till kaffet, som stod upphällt i en stor mugg på bänken. (Har slutat småhandla, ska se om det är billigare att handla rejält en-två ggr veckan).
Letade febrilt i kylen och hittade till slut en tetra grädde, med extra lång hållbarhet.
Tack! Nu njuter jag stund.
Måste komma ihåg att ringa Martin så han handlar på vägen hem. (Måste, måste, måste!)
VAB
Hm.
37 blankt visade termometern här hemma. Ungen kvittrar, klipper och sjunger.
Hm.
Snorar som en toka visserligen men jag undrar jag. Vore det inte ytterligare sju mil i bil att åka ToR skulle jag nog lämna in henne på dagis igen och fortsätta jobba.
?
- Gumman, vill du ha en Alpacka?
- Va?
- Ja, de säljer såna....
Nog för att jag gillar att handla men..... han är nog lite knäpp.
Jisses
- Mamma, pappa, mamma, pappa, mamma, pappa!!!
Från tre håll, hela tiden.
Grejer överallt. Gnabb mellan systrarna. Blöta handukar på badrumsgolvet. Telefon-terror.
Hör jag en Ettbarns-förälder klaga på sin arbetsbörda närmaste tiden ska jag låna ut mitt liv en vecka. Bums.
Men de är hemma och jag älskar dom! ♥
Promenad-seger
Kul med ungarnas reaktion (vi har inte ätit fiskpinnar på säkert fem år, har glömt bort att de existerar helt enkelt).
De jublar och går som osaliga andar i köket och väntar. Ibland är det så lätt att vara mamma!!
Jag steker dock mina i pannan, i SMÖR!
Bättre sent än aldrig?
Så nu sjunger hon den, hela tiden (lite väston från undertecknad). Det är ju bra för då kan hon den ju till nästa jul, även om det känns lite ur tiden att höra den nu......
Sjukt
Julia deppar, skulle ha fått sin andra svin-spruta idag men nu är det kört. Spelar roll... Det är väl den hon har!
Ilska
-SUBBA!
Hann gå in på en expedition och prata av mig innan jag mindes städerskan som stod bredvid mig när jag kokade över. Var rädd att hon missförstått Vem jag sagt detta tillmäle till så jag letade efter henne en halvtimme innan jag gav upp och skickade en hälsning via hennes kollega.
Hoppas hon kommer imorgon så jag får förklara själv.
Var vuxen och tog upp det hela med chefen, (om det kommer någon avvikelse för bristande bemötande eller så... Inte från städ utan från Den i andra änden av luren) och hon förstod varför jag blivit så in i bänken arg. Det var inte jag som varit galen (den här gången).
Nu har jag nästan normal puls igen. Två timmar senare. Och jag som trodde jag växt ifrån detta humöret!